- Project Runeberg -  Den kyrkliga seden, med särskild hänsyn till Västerås stift /
56

(1949) [MARC] Author: Ernst Enochsson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Arvet - II. Innehåll - 2. Nattvardsgång

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

smugit sig i flera, församlingar, "att alla gärna begått Herrens
nattvard på samma dagar som dess föräldrar och förfäder i
livstiden plägat densamma begå". Till motarbetandet av denna osed
föreskrevs, att skrift och mässa hädanefter skulle hållas varje
sön-och helgdag. Härifrån undantogos dock fjärdedagar i högtiderna,
då prästerna voro mycket upptagna av arbete, så ock när endast
några få angåvo sig till nattvarden. Den här nämnda
benägenheten att gå till nattvarden "på vissa dagar" torde i Västerås stift
icke ha haft samma utbredning som på många andra håll. Icke
heller har man här, såvitt jag funnit, i allmänhet gått till
nattvarden rotevis. Även vidskepliga bruk knötos till nattvardens begående.
Särskilt bland finnarna förekom det, att man sökte smussla undan
en oblat vid nattvardsbordet för att sedan skjuta till måls på denna.
Detta ansågs vara ett ofelbart medel att bli en säker skytt.72a

Hur ofta gick man till nattvarden? Vi ha redan snuddat vid denna
fråga. De fyra kolumnerna i kyrkböckerna för anteckning om
nattvardsgång ånge det normala antalet gånger. Under 1600-talet äro
i stor utsträckning alla kolumnerna fulltecknade. Under 1700-talet
stannade det ofta vid 2 à 3 gånger, och under 1800-talets första del
nöjde man sig ofta med 1 à 2 gånger. Naturligtvis förekommo många
avvikelser. Det fanns de som gingo både mera ofta och mera
sällan. Här och där möter anteckningen "kommunicerar aldrig",
"begår aldrig nattvarden". Även visitations- och kyrkorådsprotokollen
tala ofta om nattvardsförsummelse. "Jöns Erssons hustru i Helsjön
hade på 5 års tid icke begått Herrens högvärdiga nattvard,"
meddelades vid ett prosteting i Grangärde 1669. I ämbetsberättelserna
från början av 1870-talet heter det icke sällan: "Några få
personer finnas, som icke begå nattvarden årligen."

En föreställning om huru olika yrken och stånd ställde sig till
nattvardens bruk får man av uppgifter från Västerås 1810. Där
hade domprosten Waller låtit upplägga husförhörsboken efter
yrken i stället för efter bostad. Ett ur olika synpunkter mycket
intressant försök! Följande tabell, som uppgjorts, giver upplysning
om nattvardsfrekvensen inom olika samhällsgrupper i Västerås
1810.

56

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 00:23:59 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/kyrksed/0062.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free