- Project Runeberg -  Den kyrkliga seden, med särskild hänsyn till Västerås stift /
59

(1949) [MARC] Author: Ernst Enochsson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Arvet - II. Innehåll - 2. Nattvardsgång

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

riikanternas känsla för sakramentets vikt och betydelse. Om det
angelägna kommunionförhöret söndagen före nattvardsgången skall
talas i annat sammanhang. Ändamålet med dessa ganska fruktade
förhör var att motverka vanenattvardsgångarna. Grova syndare och
församlingsbor, som lågo i strid med varandra, avråddes även
enskilt från att gå. I detta sammanhang övades mycken enskild
själavård. Under veckan före nattvardsgången förberedde man sig
genom särskilt flitig läsning i bönböcker samt i psalmboken. Den
närmaste förberedelsen var skriftermålet, som i regel hölls
kom-muniondagen före högmässan. Rudbeckius’ kyrkostadgar förlade
dock skriftermålet på landsbygden till veckoböndagen. Från att ha
varit en enskild akt övergick det under 1600-talet mer och mer till
allmänt skriftermål, obligatoriskt för alla kommunikanter. I
städerna förrättades skriftermålet understundom på lördagen. Ofta
hölls det i sakristian. I Fellingsbro flyttades det 1750 till koret på
grund av trängseln i sakristian. I Leksand sjöngs en psalm vid
andragångsringningen, då kommunikanterna gingo fram till skrift.

Med rätta har det gjorts gällande, att i skriftetalen mycket av det
djupaste i luthersk kristendom kommit till uttryck. Evangeliska
kunna dock dessa tal knappast sägas ha varit, allra minst under
1700- och 1800-talet, då pietismen skärpte kraven på ett värdigt
nattvardsbegående. De voro i hög grad skrämselpredikningar.
Bindenyckeln kom till flitig användning, och orden fingo stundom en
nästan liturgisk karaktär. Som exempel på skriftande i Västerås
stift vid mitten av 1800-talet må anföras några tankar ur ett
otryckt skriftetal av A. G. Ziegert hållet 1842, sannolikt i By
kyrka. "Eftersinnen då, nattvardsgäster, innan I framträden till
nådebordet, huru I prövat eder och vad denna prövning verkat hos
eder. Haven I ännu icke kommit till något allvarligt bekymmer om
eder salighet, så att I med allvar gripit till bruket av Guds ord såsom
det närmaste salighetsmedlet, haven I icke så mycket lärt känna
synden och syndafördärvet hos eder, att I fattat avsky för all synd
och låtit verka hos eder en redlig föresats att med Guds andes
bistånd övergiva synden, o, då är eder självprövning visst icke rätt,
och om I än icke viljen tro det, så ären I dock ovärdige och
åtnjuten då Jesu lekamen och blod ej till edra synders förlåtelse utan
till fördömelse. Högtidligt och allvarligt förkunnar jag eder detta
enligt den store överherdens fullmakt och befallning i den Treenige
Gudens, Faderns, Sonens och den Helige Andes namn."

’59

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 00:23:59 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/kyrksed/0065.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free