- Project Runeberg -  Den kyrkliga seden, med särskild hänsyn till Västerås stift /
60

(1949) [MARC] Author: Ernst Enochsson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Arvet - II. Innehåll - 2. Nattvardsgång

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Skriftetalen kompletterades av predikningar i högmässan,
särskilt på palmsöndagen. En allvarlig maning till självprövning giver
konrektorn Petrus Arosenius i en predikan i Västerås domkyrka
på palmsöndagen år 1770. Han talar där om människors olika
inställning till nattvarden. "Somliga gå aldrig till nattvarden", heter
det, andra gå mycket sällan. Tröga nattvardsgäster låta sig av
varje känslohinder avlägsnas. Många gå till nattvarden men icke
"rätteligen". "De hava sina vissa dagar i året utsatta till denna
heliga förrättningen, de räkna ett visst antal av månader eller veckor
emellan varje gång, icke besinnande, huru beredda de kunna vara,
när den uträknade tiden infaller." "Ty en högst bedrövlig
erfarenhet vittnar, att mången missgärningsman har straxt efter sin
skriftermåls- och nattvardsgång gått åstad och bedrivit de grovaste
synder." Åter andra tyckas väl "göra något mera allvar av denna
viktiga saken och till den ändan gripa de vid det tillfället till en
eller annan betraktelsebok om skriftermål och nattvardsgång och
läsa däruti både före och efteråt". Detta är i och för sig både
uppbyggligt och nyttigt. Men en bedrövlig erfarenhet vittnar om, att
de under allt detta icke omvända sig rätteligen. Den
hjärterann-sakande predikan mynnade dock ut i en evangelisk inbjudan: "Käre,
låt då icke ditt oroliga hjärta avhålla dig ifrån Jesu döds
åminnelsemåltid utan gack i Jesu namn på Instiftarens nåd och kallelse."8®
Det torde böra nämnas att Arosenius var herrnhutiskt påverkad.

Bakgrunden för detta skriftande har varit dels en lagisk
nattvardsuppfattning, dels de stora massnattvardsgångarna. Det
tragiska var, att de avskräckande skriftetalen fortsatte även sedan
situationen hade förändrats, och en evangelisk inbjudan varit
påkallad.

En så framträdande plats fick skriftermålet, att det under den
obrutna nattvardssedens tid skymde sakramentet. Med rätta
skriver A. Magnevill: "Svenska folket har nog egentligen aldrig firat
Jesu åminnelse, utan svenska folket har gått till skrift för att få
syndernas förlåtelse."81

Att en viss grad av fasta även ingått i den äldre lutherdomens
nattvardsberedelse är betygat. Uppmaningarna i katekesen och
andaktslitteraturen i detta avseende ha icke lämnats obeaktade.
Gustaf Lindberg har i sitt arbete Kyrkans heliga år intressanta
uppgifter om fastans ställning i 1500- och 1600-talets svenska kyrka.
I en böndagspredikan i Åbo av biskop Rothovius 1623 påtalar pre-

’60

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 00:23:59 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/kyrksed/0066.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free