- Project Runeberg -  Den kyrkliga seden, med särskild hänsyn till Västerås stift /
68

(1949) [MARC] Author: Ernst Enochsson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Arvet - II. Innehåll - 3. Dop, faddrar, kyrkotagning - 4. Förhör

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

da akt företages". I Malung plägade faddrarna efter dopets slut
gå fram till altaret, "göra en bugning (reverense) och offra några
halvören".99 Som en säregenhet för By socken berättade prosten
därstädes vid 1744 års prästmöte, att faddrarna vid döpelseakten
tillika med prästen föllo på knä, då Fader vår lästes, ett bruk, som
ansågs böra införas även i andra församlingar.100 Vid visitationen i
Sala stad 1762 föreskrevs, att fadderförmaningen skulle läsas även
vid oäkta barns dop. Detta hade tydligen icke alltid skett.

Sex veckor efter nedkomsten skulle enligt kyrkolagen mödrarna
kyrktagas. Även om bakom den gamla seden ligga urgamla
föreställningar om kvinnans orenhet efter barnsbörden, har
kyrkotagningen under den tid, som nu sysselsätter oss, en rent evangelisk
mortivering. Vid en generalvisitation i Stora Tuna framställdes
innebörden av kyrkotagningen såsom "ett tackoffer åt Herren i
hans gårdar".

Enligt sakens natur skulle kyrkotagningen ske i kyrkan. Länge
förrättades akten vid kyrkdörren. Men vid 1804 års prästmöte
uttryckte biskopen en önskan om, att den borde ske i själva kyrkan
och helst i högkoret även med hänsyn till den trängsel, som rådde
vid ingången, och de olägenheter som köld och starka drag där
åstadkommo.101 Ännu på 1870-talet förekom dock kyrkotagning vid
kyrkdörren. Äkta hustrur och fästekvinnor kyrktogos på något
olika sätt.

En gammal sedvänja var att i samband med akten erlägga en
avgift, som kallades kyrkogångspenning. I Lundby upphörde den
1868. Även andra insamlingar kunde förekomma.

Redan under 1700-talet började man vilja flytta även
kyrktag-ningen till hemmen. Denna tendens motarbetades länge
framgångsrikt av biskopar och präster, men under 1800-talet fick den ökad
styrka. Och därmed hade den gamla sköna seden förlorat en god
del av sin mening.

FÖRHÖR

Ett framträdande drag i 1600- och 1700-talets kyrkoliv voro de
många förhören. I en utsträckning, som förefaller en senare tid
överdriven, upptogs prästernas tid av förhör av skilda slag. Då
läskunnigheten bland allmogen var sällsynt ända till slutet av

’68

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 00:23:59 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/kyrksed/0074.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free