- Project Runeberg -  Den kyrkliga seden, med särskild hänsyn till Västerås stift /
70

(1949) [MARC] Author: Ernst Enochsson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Arvet - II. Innehåll - 4. Förhör - 1) Katekesförhör i kyrka

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1757, ’ ’att nattvardsgången ej må stanna vid en blott sedvana". Man
ville, att människorna skulle veta,- vad nattvarden var, och varför
man skulle gå till Herrens bord. Alla skulle ha vetskap om, vad Gud
krävde av en kristen. För att göra Guds vilja måste man ju känna
hans fordran.

Men trots detta stannade det naturligtvis ofta vid en torr och
ofruktbar minneskunskap, ett mekaniskt återgivande av det
inlärda. Det enda, som med någon säkerhet kunde kontrolleras, var ju
utanläsningen och förståndskunskapen. Och så kunde denna, som
var avsedd att giva innehåll åt de kristna formerna, själv bli en
form utan innehåll. Men icke heller den blotta minneskunskapen
är att förakta. Och de talrika förhören ha bibringat vårt folk den
kristna kunskap, som är en oförytterlig del av vårt kyrkliga arv.

Till grund för förhören lades Luthers lilla katekes. Från att förut
ha betraktats framförallt som en sammanfattning av bibeln, "den
lilla bibeln", blev Luthers lilla katekes under 1600-talet läroboken
framför andra. Ur denna skrift och de många utläggningarna av
densamma har vårt folk under århundraden hämtat sin kunskap
om kristendomens huvudstycken. I detta sammanhang må erinras
om två katekesutläggningar, som framkommit i Västerås stift:
Johannes Rudbeckius’ "Eenfalligha Frågor" och Olaus Laurelius’
"Christelige Spörsmål".

Vid 1755 års stiftssynod beslöts, att Georg Eurelius’ Catechismi
Examen skulle nyttjas vid alla catechismi- och skriftresoförhör.
Och i ett cirkulär från prästeståndet 1769 uttalades, att Svebilius’
katekes borde användas gemensamt över alla stift.

Vad dessa och andra kateketiska läroböcker betytt, hör till det,
som ej lätt kan räknas eller mätas.

Katekesförhör i kyrka

Enligt 1571 års kyrkoordning skulle en halv timme av predikan
varje högmässa användas till katekesutläggning.
Katekespredik-ningar förekommo även vid ottesångs- och aftonsångstid samt å
vardagar. För att befrämja kristendomskunskapen började man
anställa särskilda katekesförhör. Bland dessa förhör må först
nämnas katekesförhör i kyrka. Sådana förekommo redan under
1500-talet, men sin fulla utbildning fingo de först under det följande

’70

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 00:23:59 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/kyrksed/0076.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free