- Project Runeberg -  Den kyrkliga seden, med särskild hänsyn till Västerås stift /
76

(1949) [MARC] Author: Ernst Enochsson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Arvet - II. Innehåll - 4. Förhör - 2) Husförhör

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

fick tagas vid förhören till "rättigheters uppbärande", varmed
åsyftades viss uppbörd till prästerskapet (prästmötet 1732).

Vid visitationerna vakades över att husförhörsrotarna ej blevo
för stora utan medgåvo, att alla hunno förhöras. En förhörsrote
borde helst ej omfatta mer än femtio personer. Under
husförhörens blomstringstid från mitten av 1700-talet till 1800-talets mitt
märker man, huru rotarnas antal växer. Ljusnarsberg hade 1750
27 skriftlag, 1754 29, 1763 36, 1800 37 och 1832 39 skriftlag. I Stora
Tuna var antalet läsrotar 1826 37 och 1869 47. Vid visitationen i
Fellingsbro 1763 hade antalet ökat till 37 från förut 23 och
utgjorde 1802 40.

De vanligaste tiderna för förhören synas ha varit i Västmanland
om hösten och i Dalarna vinter-, vår- eller sommartid. På
finnmarkerna höllos de mestadels under sommaren, detta även därför, att
folket den kallare årstiden icke ägde några andra rum för läraren
och de samlade än sina små, mörka och mindre hyggliga
"rökstuvor" (Säfsnäs 1814). Vägarnas beskaffenhet fick ofta bli det
avgörande. Även andra omständigheter inverkade. I Bjursås höllos
förhören 1814 vid påsktiden, "då de på arbete i Stockholm varande
socknemännen pläga hemkomma". Vid prästmötet 1842 uppgavs, att
de flesta förhören förrättades om hösten mellan flyttningstiden
och mantalsskrivningen, andra om vintern, några på sommaren.
Vanligen upptogo förhören en tid av 3—5 timmar, någon gång
11—12 timmar.

Vid 1800-talets början var ordningen ungefär denna. Efter psalm
och bön förrättades upprop och examen med yngre och äldre i
innan- och utanläsning samt katekesförhör. De, som förhördes,
fingo ofta träda fram och ställa sig omkring bordet, vid vilket
prästen satt. Särskilt skulle barnens framsteg undersökas och
antecknas. Sedan tillspordes uppsyningsmannen, om han hade något
klagomål att anföra rörande försummelse av gudstjänst och
nattvard, dryckenskap och oenighet i husen, bristande uppfostran m. m.
I kungl, brevet av den 4 dec. 1806 föreskrevs, att vid förhören
skulle efterfrågas om och "huru många biblar finnas i var
församling, huru man tillbringar sön- och helgdagar, om man håller
morgon- och aftonböner, huru makar, föräldrar och barn, husbönder
och tjänare samt grannar och anförvanter leva tillsammans, och
huru fattiga barn vårdas och fostras". Som synes kunde det bli en
ganska grundlig genomgång av ortens förhållanden. Sist tillsattes

’76

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 00:23:59 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/kyrksed/0082.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free