Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Arvet - II. Innehåll - 4. Förhör - 4) Ungdomens beredelse till den första nattvardsgången
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
falides sedan vid visitationer och synes hastigt ha slagit igenom.
Den högtidliga ordningen infördes i Ljusnarsberg 1763, och omtalas
från Sala 1762, Falun 1770 och Romfartuna 1772. I Falun gingo
barnen vid nattvarden fram till en särskild duk under psalmen:
"O Gud, som ej de spädas röst föraktar" (G. ps. 330).
Orsakerna till att konfirmationen, som den nya ordningen
började kallas, så snabbt vann insteg voro flera. Den tillmötesgick
såväl pietismens krav på en personlig bekännelse som
upplysningens böjelse för det högtidliga och rörande och den allmänna
benägenheten att låta de unga bli det egentliga föremålet för de
kyrkliga förhören. Intet av de i detta kapitel upptagna förhören
har blivit folkkärare än detta. Här uppkom en sed, som hade
framtiden för sig, även därför, att den inföll vid en tidpunkt i de ungas
liv, som ropade efter religiös vigningsakt. Både barn och föräldrar
gräto ofta av rörelse. "Man har sett allas ögon flyta i tårar",
yttrade domprosten Waller vid riksdagen 1800, men han tillfogar en
varning: "Vi sluta här för hastigt, om vi av tårar sluta till någon
verklig uppbyggelse, ty tårar hava 2 :ne särskilda källor, natur och
nåd." Vid konfirmationen kunde även faddergåvor förekomma.
Först 1811 fick akten sitt särskilda ritual i handboken. Själva
ordet konfirmation möter icke förrän i 1917 års handbok. I större
församlingar hölls ofta ett offentligt slutförhör före
konfirmationen. Admitteringen till nattvarden var icke endast en
formalitet. De som icke befunnos beredda måste gå om. I Floda blevo
1849 av ett 40-tal konfirmander 5 à 6 stycken icke admitterade.
Exempel finnas på konfirmander, som fingo gå i fyra år, innan de
släpptes fram. Vid prästmötet 1824 betonades, att vid admissionen
till nattvarden borde avseende fästas icke blott på någon viss grad av
kunskap "utan ock på tänkesättets och levnadens beskaffenhet".121
Inga barn, som voro yngre än 13 eller 14 år, fingo enligt
kyrkolagens bestämmelse konfirmeras. Den vanligaste
konfirmationsåldern synes i äldre tid ha varit 15 à 16 år.
Till aktens högtidlighet bidrog, i synnerhet i Övre Dalarna, den
särskilda konfirmationsdräkten.
Vanligen ägde konfirmationen och den första nattvardsgången
rum vid påsk-, pingst- eller midsommartiden. Även på hösten
förekom konfirmation. I Floda kommunicerade ungdomen 1764 första
söndagen efter påsk. I Fellingsbro hölls länge förhöret på palm-
’86
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
