Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Arvet - II. Innehåll - 5. Vigsel och jordfästning - 6. Husandakt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
besörjdes av sterbhusen eller byalaget. Klagmål över ovarsam
ringning äro vanliga i protokollen. Beträffande klockringningen i övrigt
hänvisas till Mats Åmarks arbete: Kyrkklockor, klockare och
klocksägner i Dalarna.
I begravningståget deltog ofta hela byalaget. Sorgeskaran kunde
någon gång i de stora församlingarna uppgå till tusen personer.
Kistorna buros högt upplyftade på axlarna. "Det är ju som ett
triumftåg", utbrast Kerstin Hed, då hon första gången såg denna syn
i Leksand. I Järna, där jordfästningen oftast äger rum på vardagar,
följs hela byn åt till kyrkan nästkommande söndag, då tacksägelsen
hålles. Före gudstjänsten går man ut till graven och säger ett sista
farväl. Dessa och andra begravningsseder bekräfta på sitt sätt
sanningen i Em. Linderholms ord: "I allmänhet tyckes mig gälla, att
inga kunna värdigare begå en sorgehögtid än allvarligt svenskt
bondfolk."127
HUSANDAKT
Till sin lilla katekes hade Luther fogat en undervisning om "huru
en husfader skall lära sitt husfolk att morgon och afton välsigna
sig" samt "huru en husfader skall lära sitt husfolk att säga
bene-dicite och gratias" (d. v. s. läsa bordsbönerna). Säkerligen var detta
icke någon död del av katekesen. Prästerskapet ivrade för den
gemensamma andakten i hemmen. I särskilda kolumner började man
under 1600-talet i kyrkboken anteckna församlingsbornas
kunskaper både ifråga om morgon- och aftonböner samt bordsböner.
1600-talet var "den fromma familjeandans tid".128 I vilken utsträckning
bibeln nyttjades vid husandakten under 1600-talet kan vara svårt
att avgöra. D. Lindquist håller före, att den endast använts "i
begränsade kretsar". Även Pleijel anser, att bibeln icke varit någon
folkbok under 1500- och 1600-talet.129 Under 1700-talet brukades vid
hemmens andakt i stigande utsträckning såväl bibeln som
psalmboken och särskilda andaktsböcker. Anmärkningsvärt är, att Gamla
Testamentet började utträngas av Nya Testamentet.
Vid visitationerna manades till flitig husandakt. Aldrig fingo
biskoparnas ord en varmare klang än då detta ämne’ bragtes på tal.
Sålunda heter det i visitationsprotokollet från Stora Tuna 1768:
"Däruppå förmantes alla i gemen samt var och en i synnerhet att
’95
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
