Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Arvet - II. Innehåll - 6. Husandakt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
enskilt i sina hus vara flitiga såväl i Guds heliga ords läsande och
betraktande som ock uti utövande av alla andens och trons
frukter." Framför allt inskärptes vikten av att lära den så högst nyttiga
och angelägna bönekonsten, "så att man dagligen både morgon,
middag och afton i andanom och sanning kunde öppna sina hjärtans
tankar och begär inför Herranom sin Gud". Föräldrar och husbönder
borde för sina barn och tjänstefolk i synnerhet ihågkomma detta
stycket av deras kristendomsplikt och således även dem på allt
sätt därtill uppmuntra. Biskopen försäkrade även, att om de på ett
rätt sätt sökte Guds nåd, skulle de bliva i tid och evighet "Herrans
välsignade". Liknande maningar möta ofta under 1700-talet. I
Munktorp framhölls vid visitationen 1778, att barnen skulle med
hög röst läsa sina böner morgon, middag och kväll.
Vid prästmötet i Uppsala 1797 betonades, att i varje hus borde
helst av barnen, "vilka till den ålder och kunskap kommit, en viss
varje år tillsättas, som med de övriga i hushållet dagligen gör
bön".130
Mot slutet av 1700-talet ivrade biskoparna särskilt för att
menigheten skulle anskaffa biblar i husen. I högstämda ord talades
om bibelns vikt och betydelse. Då det vid en visitation visade sig,
att ganska många ej mäktat förvärva en bibel, uppmuntrades de
att "genom en aktsam och försiktig hushållning göra någon
besparing, som tål en så dyrbar och nödvändig egendoms
anskaffande" (Falun 1770). Men det var ej nog med att äga bibeln. Den
skulle även nyttjas (Stora Skedvi 1770).
En statistik vid prästmötet 1842 utvisar, att antalet hushåll, som
saknade bibel år 1818, var omkring 10.000. År 1839 hade detta antal
nedgått till 6.600. Och vid prästmötet 1856 meddelades det: "Den
heliga skrift kan snart anses spridd till alla hem."131 I förbättringen
hade det år 1815 stiftade Västerås stifts bibelsällskap en betydande
del. Kyrkobiblar och andaktsböcker lånades även ut.
Ett värdefullt hjälpmedel Arid bibelns bruk blevo de bibelverk,
som började spridas under 1800-talet. I ämbetsberättelserna
omtalas särskilt de kända bibelupplagorna av Peter Fjellstedt och H. M.
Melin. Av allt att döma ha dessa arbeten i Västerås stift fått en
vidsträckt spridning tack vare nitiska prästers bemödande. Den
mest nyttjade andaktsboken har väl psalmboken varit. Antalet
"psalmbokskristna" har varit stort även i dessa trakter.
’96
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
