- Project Runeberg -  Den kyrkliga seden, med särskild hänsyn till Västerås stift /
101

(1949) [MARC] Author: Ernst Enochsson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Arvet - III. Förutsättningar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ning, så var under den här behandlade: tiden omsorgen om
människornas själar en samhällelig uppgift, som ej fick eftersättas.
Svenska kyrkan var under denna tid, såsom ofta sagts, Sveriges,
folkskola. Och likasom det nu är en plikt att gå i skolan, så var
det allas skyldighet att gå till kyrkan och nattvarden. Den som
försummade detta, ådrog sig ansvar och straff. Myndigheterna,
menade, att om människorna icke förstodo sitt eget bästa, så
måste lagen öppna deras ögon därför.. Alldeles som vi nu resonera
om barns skolgång. Det är mot denna bakgrund vi ha att betrakta
den kyrkotukt, som ingår i vårt andliga arv.

Särskilt på kyrkotuktens område är Johannes Rudbeckius den
store vägröjaren och banbrytaren. "Rudbeckius får väl anses
representera kulmen av den ortodoxa, lagiska kyrkotukten i Sverige",
lyder Hjalmar Holmquists omdöme om den store
Västeråsbiskopen.138 "Disciplin, aga och ordning uti ministerio florerar här mera
än annorstädes," heter det i Jakob Guthræus utfärdspredikan vid
Rudbeckius’ bår.139 Beträffande kyrkotukten under Rudbeckius’ tid
hänvisas i övrigt till Rud. Halls arbete "Rudbeckii kyrkodisciplin
och dess förebilder".

Väl hade även företrädaren Bellinus på detta område gjort en
betydelsefull insats, men han överskuggades av Rudbeckius’
väldiga gestalt. Särskilt förstärktes genom denne kyrkotuktens
lega-listiska karaktär. Frågan huruvida Västerås stift hävdade sin
ställning även efter Rudbeckius’ död är icke lätt att besvara, då man
icke har tillfälle att göra jämförelser med andra stift. Anledning
finnes dock att antaga, att stiftet i stort sett länge behöll sin
position. Den närmaste efterträdaren, Laurelius, fullföljde på detta
liksom andra områden det påbegynta uppryckningsarbetet. Vid sina
flitiga visitationer ägnade han särskild uppmärksamhet åt
kyrkotukten. Sexmän och kyrkoråd tillsattes, och sexmännens uppgifter
som sedegranskare i församlingarna inskärptes, vilket hade till
följd, att sexmännen av de påhittiga dalkarlarna fingo öknamnet
"prästkravil" (prästskvallrare).140 I några församlingar vidtog man
för kyrkotuktens skärpande den anordningen, att man höll
sockenstämma varje månad. Så var fallet bl. a. i Kärrbo, Dingtuna, Svedvi
och Grangärde. I allmänhet synes icke denna ansats ha fullföljts.

Om en viss nitälskan för kyrklig ordning vittnar även det
förhållandet, att det var på initiativ från prästerskapet i Västerås stift,
som stockstraffet 1714 fick en vidsträcktare användning. Det ut-

’101

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 00:23:59 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/kyrksed/0107.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free