- Project Runeberg -  Den kyrkliga seden, med särskild hänsyn till Västerås stift /
113

(1949) [MARC] Author: Ernst Enochsson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Arvet - III. Förutsättningar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

gick till kyrkan även för att sammanträffa med sockenbor, få
vetskap om "Höga Överhetens" befallningar, göra affärer och få veta
något nytt. Kyrkobesöket var tidens tidning och telefon. Det är
betecknande, vad som berättas från Vestlandet i Norge, att
kyrkobesöken "avtagit märkbart nu, sedan man fått telefon".160 Icke blott
den religiösa utan även den sociala driften ledde till kyrkan.
Kyrkvallen var socknens sociala centrum. Där hälsade man på
släktingar och vänner, där gingo efter gudstjänstens slut skinnare,
gar-vare, färgare och urmakare omkring och mottogo beställningar.
Till kyrkan gick man även i andra ärenden. "Under veckans tunga
arbetsdagar kunde man brista ut och sjunga förhoppningsfullt och
glatt:

Veckans dagar är ej många,
Söndag ha vi snart igen,
Då får jag till kyrkan gånga,
Träffa där min lilla vän."161

I kyrkbyn funnos bank, post och — krog. De många
kungörelserna, vilkas uppläsning ibland kunde taga lika lång tid som
predikan, erbjödo mycket av både allmänt och lokalt intresse. "Också
kungörelseläsningen åhöres med till andakt gränsande
uppmärksamhet", säges det från Stora Skedvi 1885. I ett domkapitelcirkulär
1808 anbefalldes prästerskapet på förekommen anledning att "med
fullkomlig tydelighet uppläsa alla dylika handlingar". Även för de
religiöst mera likgiltiga innebar ett kyrkobesök en mäktig
upplevelse av sockengemenskapen. Man lyftes upp över det vanliga
och kände en fläkt av en större och vidare gemenskap. I den
sociala driften ingick också något, som kunde kallas social ambition.
Man gick till kyrkan "för att demonstrera sin egen ställning på
orten och även, som det sagts, för att i mån av tillfälle glädjas åt
sina grannars och avundsmäns lägre placering". Bänkindelningen
återgav i påtaglig form samhällets egen struktur (Hildebrand).

Och vad här sagts om kyrkogången gäller i viss grad även om
de andra kyrkliga sedvänjorna. Alla tillfredsställde de vissa sociala
behov. "Även nattvarden hade vid sidan av den religiösa betydelsen
en yttre, rent social: platsen vid nattvardsbordet var ett uttryck
för fullmyndigt medborgarskap."162 Dop, vigsel och jordfästning
markerade viktiga punkter i det naturliga livsloppet och skänkte
helgd åt livets märkesdagar. Den kyrkliga observansen hade högst

8

113

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:13:11 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyrksed/0119.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free