- Project Runeberg -  Den kyrkliga seden, med särskild hänsyn till Västerås stift /
114

(1949) [MARC] Author: Ernst Enochsson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Arvet - III. Förutsättningar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

påtagliga världsliga orsaker. Till den grad stod kyrkan vid denna
tid mitt i byn, att det kan vara svårt att på varje punkt särskilja
det religiösa och det sociala.

Men ännu har icke den innersta förutsättningen för den gamla
kyrkoseden angivits: vårt folks djupa förankring i kristen tro. I
avsaknad av denna förankring hade aldrig kyrkoseden blivit den makt
den var. Utan en inre bundenhet hade det yttre tvånget aldrig
fördragits.

Ingen tvångsmakt i världen hade utan stöd i själarna kunnat
skapa och uppehålla en i människornas liv så djupt ingripande företeelse
som de kristna sedvänjorna. Men ett sådant stöd fanns. Den kristna
förkunnelsen hade resonans hos människorna. Den kunde anknyta
till en allmänt förekommande mer eller mindre oreflekterad tro,
som hos många enskilda fördjupades till personlig förtröstan. Den
ibland framförda meningen, att ortodoxien icke skulle ha känt till
den personliga omvändelsen, har icke bekräftats. "När man vet, vad
(Kristi) gärningar och bedrev var", säger Johannes Rudbeckius,
"vet man ändå icke därmed det rätta evangelium ... (Det vet man
först), då den rösten kommer som säger: Kristus är din egen, med
leverne, lära, gärningar, död, uppståndelse, allt det han är, haver,
gör och förmår".163 I alla tider har det funnits kristna, som tagit
sin tro på allvar. Deras antal var säkerligen icke litet på
1600-talet. Och även hos den stora massan fanns det åtminstone
vördnad för Gud och religionen. Övertygelsen om kristendomens
sanning var stark och allmän. Även de dåliga kristna voro
känslo-och förståndsmässigt engagerade i kristendomen. Gud var en
handgriplig verklighet. Man bygger icke sådana kyrkor, som vi ha i
vårt stift, utan att vara viss om Guds tillvaro.

Både i det enskilda och offentliga livet räknade man med den
andra världen. Det fanns ett liv under de religiösa formerna, även
om det ibland kan vara svårt att upptäcka. Detta liv tog sig i
allmänhet icke uttryck i starka känslor utan i kallelsetrohet,
kyrkokärlek och tålamod. Innerst är, som redan framhållits, den kyrkliga
seden en skapelse av den kristna anden med användande av det
material, som tiden erbjöd.

Det nu sagda gäller icke minst Västerås stift. Ofta har man velat
tillskriva särskilt dalfolket en religiös läggning. "Som Dalälven

’114

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 00:23:59 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/kyrksed/0120.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free