- Project Runeberg -  Den kyrkliga seden, med särskild hänsyn till Västerås stift /
118

(1949) [MARC] Author: Ernst Enochsson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Arvet - IV. Betydelse

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

djupa inlevelse i Kristi lidande, som särskilt passionsgudstjänsterna
skänkte, kan i detta sammanhang bringas i erinran.

Den som tvivlar på sedens betydelse för den sociala fostran, bör
närmare studera visitationsprotokollen i våra kyrkoarkiv. Även en
flyktig blick i dessa borde kunna övertyga också den mest
klentrogne om vidden och styrkan av den samhällsfostran, som utövades
i kyrkans hägn. Man drev icke — så att säga — seden för dess egen
skull. Man väntade, att den skulle bära bestämda frukter i den
inbördes sammanlevnaden. Och man reagerade, när dessa
förväntningar icke uppfylldes. Vid visitationerna frågades icke endast
efter gudstjänstlivet i dess skilda former. Där utrannsakades även
livet i hem och samhälle. Där varnades för oenighet i äktenskap,
för osämja mellan grannar, för de vanliga folksynderna, otukt,
dryckenskap och svordom. Där manades till laglydnad,
arbetsamhet och ärlighet. Särskilt inskärptes plikterna mot "höga
överheten". Levnaden i hem och samhälle ställdes i kristen belysning.
Liknande maningar förekommo ofta i predikningar och förhör.
Att synvidden icke var begränsad, därom vittnar bl. a. Rudbeckius’
marknadspredikan i Västerås år 1628.

I katekespredikningarna utgick man ofta från Hustavlan med
dess sociologiska schema, uttryckt i läran om de tre stånden: det
politiska ståndet, läroståndet och hushållsståndet.172 Även
rubrikerna i psalmboken vittnade om det nära sambandet mellan kyrka
och samhälle.

Denna fostran har icke varit förgäves. Mer än en gång kunde
visitatorerna meddela, att en osed, som brännmärkts vid en
föregående visitation, nu försvunnit.

På två punkter skönja vi särskilt den kristna traditionens makt,
nämligen i fråga om de utomäktenskapliga barnen och
fattigvården. Antalet av barn utom äktenskapet var under
kyrkokristendomens blomstring i allmänhet mycket lågt. Sålunda föddes i Stora
Skedvi 1771—1777 4 barn utom äktenskapet av 589. Ären 1878—
1884 voro i samma församling av 517 födda barn 58
utomäktenskapliga. I Västerås föddes 1751 6 barn u. ä., etthundra år senare
hade antalet stigit till 32. År 1805 och 1814 föddes i Leksand inga
utomäktenskapliga barn.

Till god sed hörde att genom kollekter och uttaxering lindra
de fattigas nöd. Vid visitationerna påpekades ofta vikten av att

’118

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 00:23:59 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/kyrksed/0124.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free