Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Arvet - IV. Betydelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fattigstugor byggdes i socknarna. Häremot invändes icke sällan
från socknemännens sida, att de fattiga sköttes bättre i sina rotar
än i en "fattigstuva".
Kristendomen har alltså varit sedeskapande icke endast när det
gäller gudstjänstlivet utan även på det sociala området. Ännu 1862
kunde som huvuddrag i dalallmogens karaktär angivas: "ärlighet,
enkelhet, arbetsamhet, undergiven vördnad för överheten och varm
kärlek till läraren". Särskilt har ärligheten hos allmogen gjort
ett starkt intryck på utländska resande. Det finns ett samband
mellan dessa drag i folkkaraktären och kyrkans månghundraåriga
fostran.
Denna hade även en kulturell sida. Det var, som vi redan sett, de
fruktade katekesförhören, som bibragte vårt folk den
läskunnighet, som var den första förutsättningen för en stigande kultur.
Fort gick det icke. I Kärrbo förutsättes 1660, att åtminstone de
unga kunde läsa: "Ungdomen läser medelmåttigt", heter det från
Bjursås 1635. År 1663 yttrade biskop Terserus i Åbo, bördig från
Leksand, att "i Leksand och mest i hela Österdalarne räknades det
som ett vidunder, att en gosse eller flicka om 10 eller 11 år icke
kunde läsa i bok".173 I stort sett synes läskunnighet ha börjat bliva
vanlig bland ungdomen i slutet av 1600-talet. Men en sak var att
känna bokstäverna, en annan sak att förstå det lästa. Och detta
sista kom blott så småningom. Prästerskapet var väl medvetet om,
att det hade en kulturell uppgift att fullgöra. Som bildningens
representanter i bygderna utförde de ett omfattande, ofta otacksamt
arbete. "Folkets bildning och sedlighet beror egentligen av
religionsundervisningen och lärarnas exempel", heter det i Konungens
Befallningshavandes i Västmanlands län 5-års berättelse 1823—1827.
Den kristna kunskapen röjde även under denna tid sitt stora
allmänna bildningsvärde. Den, som kunde sin bibel, psalmbok och
katekes, ägde ett icke föraktligt mått av kunskaper även i andra
ämnen än de teologiska. Mest frapperas man av den djupt
personliga bildning, som hos många blev en frukt av det trägna umgänget
med nådemedlen. I sin teckning av kyrkoherde Gustaf Andersson
framhåller Gunnar Ekström senior, att Anderssons moder, ehuru
"bara en bondkvinna, gav intryck av den hjärtats bildning, som är
vida förmer än den blott bokliga eller i societetslivets former
inlärda".174 Även flera av de tecknade personerna i "Liljor i Dalen"
röja något av samma hjärtebildning.
’119
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
