Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Krisen - Inledning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
period, en antecipation av den senare inbrytande krisen. I vissa
städer och bland de högre stånden sjönk kyrksamheten. Av de
meddelanden, som lämnades till biskop Murray angående det religiösa
tillståndet i församlingarna i Västerås stift 1814, framgick, att
förhållandena på vissa orter såsom i Falun och Avesta voro mindre
tillfredsställande. Om Avesta säges: "Alla skrivare vid bruket äro
sällsynta i kyrkan, men till nattvarden gå dock de flesta, som
vanligen är den enda gång man får se dem i Herrens hus. En osed,
som de hämtat ifrån sina principaler i Falun, där kyrkorna
merendels stå tomma." Pastor i Falun uppgiver även, att gudstjänsterna,
i synnerhet i stadsförsamlingen, icke besöktes så mangrant och
flitigt, "som man önskade och borde vänta av ett om sina i Guds
och världslig lag grundade plikter upplyst folk". Som vi förut sett,
minskade även nattvardsbesöken.
I stort sett överlevde dock kyrkoseden denna kris. På
landsbygden fortsatte kyrko- och nattvardsgången om än i reducerad
omfattning, och romantiken och det religiöst kyrkliga uppvaknande,
som följde på neologien, åstadkommo ett uppsving även på den
kyrkliga sedens område. Romantiken t. ex. såg i seden livet självt
fattat i "det naiva folkmedvetandets renhet". Men denna förnyelse
stannade på halva vägen. Rationalism och upplysningsidéer levde
kvar hos många. Och efter mitten av 1800-talet framträdde på nytt
oroväckande tendenser speciellt i städer och brukssamhällen.
"Särskilt städerna, för övrigt ingalunda ensamt dessa , uppvisa redan sedan
längre tid en från år till år växande religiös likgiltighet och sedligt
fördärv," är den tyske teologen Moritz Lüttkes intryck från en
resa i Sverige på 1860-talet.2 Symptomatiskt för läget är även vad
som inträffade vid visitationen i Västerås 1852. Då
visitationsför-höret skulle börja, befanns att större delen av stadsförsamlingens
ledamöter avlägsnat sig, och att av de kvarvarande de flesta lämnat
sina rum och samlat sig i koret bakom de s. k. munkbänkarna, där
de lyssnade till förhöret med de två senaste årens
nattvardsungdom. Biskopen uttryckte sitt misshag över detta förhållande,
"vilket, ifall det härledde sig från förment besittning av en
bildningsgrad, vilken vore upphöjd över den åsyftade prövningen, säkrast
bevisade fåfängligheten och ytligheten av denna bildning". Läget
komplicerades av de samtidigt framväxande väckelserörelserna och
deras våldsamma kritik av den kyrkliga vanekristendomen.
■ Tiden 1880—1910 utgör krisens hittillsvarande kulmen. Särskilt
’127
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
