- Project Runeberg -  Den kyrkliga seden, med särskild hänsyn till Västerås stift /
129

(1949) [MARC] Author: Ernst Enochsson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Krisen - I. Krisens orsaker - 1. Kyrkotuktens upplösning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

KAP. I.

KRISENS ORSAKER

Att på det utrymme, som står till buds, söka utreda alla de
orsaker, som bidragit till den kyrkliga krisen, är naturligtvis omöjligt.
Vi stå här inför synnerligen komplicerade sammanhang, som icke
lätt låta sig genomskådas. För vår uppgift torde det vara
tillräckligt att peka på några väsentliga faktorer i krisen.

KYRKOTUKTENS UPPLÖSNING

Kyrkotukten med dess sammanblandning av andligt och
världsligt var en sårbar punkt i den ordning, som byggts upp till skydd
för den kyrkliga seden. Man kunde därför vänta, att
kyrkodisciplinen skulle komma att utsättas för stora påfrestningar. Så blev
även förhållandet.

Mot slutet av 1700-talet visade sig särskilt i städerna tydliga
upplösningstendenser. Den uppenbara skriften avskaffades delvis
redan 1741. För upplysningstidens mera individualistiska fromhet
tedde sig de gamla tvångsföreskrifterna motbjudande.
Lagtillämpningen humaniserades. I städerna började man hesitera att utdöma
stockstraff. Detta fick i övervägande grad betydelse som ett
påtryckningsmedel, som man hotade med men icke verkställde.
Medan maningarna till kyrko- och nattvardsgång blevo alltmer
rörande och bevekande, satte man allt mindre tillit till tvångsåtgärder.

Denna utveckling fortsatte under 1800-talet. Kyrkoråd och
sockenstämmor fingo en mera världslig karaktär. Det är en påtaglig
skillnad mellan överläggningsämnena under 1700-talets förra hälft
och 1800-talet. Kyrkotuktsärendena avtogo allt mera. Kyrkorådet
blev mer och mer en förvaltande myndighet. De varningar, som
förekommo, gällde i stigande grad oenighet i äktenskap.
Fattigvård och skolundervisning påkallade ökad uppmärksamhet. Sexmän
och uppsyningsman blevo allt mindre benägna att gå fram med den
forna strängheten. Deras åligganden sköttes ofta formalistiskt och

9

129

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 00:23:59 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/kyrksed/0135.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free