- Project Runeberg -  Den kyrkliga seden, med särskild hänsyn till Västerås stift /
133

(1949) [MARC] Author: Ernst Enochsson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Krisen - I. Krisens orsaker - 2. Förändringar i samhällsstrukturen - 1) Bybrytningen och skiftet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

FÖRÄNDRINGAR
I SAMHÄLLSSTRUKTUREN

I det föregående har framhållits det nära sambandet mellan den
gamla kyrkoseden och det samtidiga bondesamhället med dess
relativt slutna by- och sockenenheter. Under 1800-talet undergick detta
samhälle genom flera samverkande omständigheter en snabb och
djupgående förändring. I det närmast följande skall
uppmärksamheten riktas på några faser av denna utveckling, som mer eller
mindre bidragit till den kyrkliga sedens upplösning.

Härvid påkallar bybrytningen och skiftet i främsta rummet vår
uppmärksamhet.

Bybrytningen och skiftet

Vid början av 1700-talet var ägosplittringen inom det svenska
jordbruket fantastiskt. I Gässie by i Skåne hade varje bonde 1705
98 åkerlappar. I Bäcks by i Skaraborgs län hörde vid samma tid
till var och en av byns 15 gårdar i medeltal 53 särskilda
ägoområden förutom andelar av olika slag. Likartade och ännu svårare
förhållanden föreligga för övrigt än i dag i de oskiftade delarna av
Dalarna. "På Soll", har det sagts, "kan man inte ens släppa korna
på bete. Det finns icke så korta tjuder, att inte kräkena kommer
in på grannens mark." Skulle landet resa sig ur armodet och nöden
vid Karl XII :s död, måste jordbruket effektiviseras och de
ålderdomliga skiftesformerna ändras. Sammanförandet av de splittrade
ägorna i större enheter blev en nationalekonomisk nödvändighet.
Slag i slag kommo även nu nya förordningar å
skifteslagstiftningens område.

År 1757 påbjöds det s. k. storskiftet, som åsyftade att
sammanföra de många ägoskiftena, som hörde till varje gård, i så få och
stora skiften som möjligt. Av intresse är härvid, att bybebyggelsen
lämnades orörd. Inga utflyttningar förekommo. I Dalarna
försiggick storskiftet senare än i flertalet andra landsändar, i de övre
delarna ofta först vid mitten av 1800-talet.

Mera ingripande var det 1807 påbjudna enskiftet. Såsom namnet
antyder, avsågs att skapa ett enda ägoområde till varje hemman.
En nyhet var, att utflyttning ur byarna kunde föreskrivas. Detta

’133

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 00:23:59 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/kyrksed/0139.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free