- Project Runeberg -  Den kyrkliga seden, med särskild hänsyn till Västerås stift /
134

(1949) [MARC] Author: Ernst Enochsson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Krisen - I. Krisens orsaker - 2. Förändringar i samhällsstrukturen - 1) Bybrytningen och skiftet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

innebar, att de gamla bysamhällena på några håll upplöstes, och
byggnaderna flyttades ut på de nya ägorna. Enskiftet berörde icke
Dalarna.

Då denna skiftesreform stötte på intensivt motstånd från
böndernas sida, utfärdades 1827 en ny stadga om laga skifte, som
innebar en kompromiss mellan enskifte och storskifte. "Med hjälp
av en detaljerad gradering av jorden, penninglikvider och
utflyttning kunde varje brukningsenhet inom byn sammandragas i ett
fåtal skiften." Laga skiftet vann en vidsträckt tillämpning. Ären
1828—1922 berörde skiftesverksamheten i riket 287.459 delägare,
av vilka 83.391 utflyttade ur byarna. Numera är det endast några få
områden i vårt land, företrädesvis i Övre Dalarna, som icke
undergått laga skifte.

"Icke sedan förhistorisk tid", skriver Gösta Berg, "har vårt land
undergått en så genomgripande förändring, vad landskapets
utseende och befolkningens levnadsförhållanden beträffar, som den, som
blev en följd av enskiftet och laga skiftet." Samme författare
framhåller, att om bybrytningen dröjt ännu ett århundrade, skulle
kostnaderna ha blivit så stora, att utflyttning av ekonomiska skäl
hade varit omöjlig.7

I ett flertal skrifter har Hilding Pleijel framhållit den stora
inverkan, som skiftesverket haft på det sociala och religiösa livets
område. Genom den upplösning av kulturtraditionen, som blev en
följd av byarnas sprängning, bröts den kyrkliga seden sönder.
"Byalaget hade", skriver Pleijel, "i smått återspeglat det kyrkliga
samfundet och utgjort en viktig, för att inte säga nödvändig,
förutsättning för det kyrkliga livets organisation och innehåll. När den
yttre ramen, byalaget, icke längre fanns till, måste också detta liv
söka sig nya former. Skiftesverket bröt sönder den kollektivistiska
kristendomsuppfattningen, sådan denna fått sin fasta och
konsekventa utformning under ortodoxiens hägn. Därmed uppluckrades
också marken för den individualistiska fromhet, som fick utlopp i
den stora folkväckelsen vid 1800-talets mitt."8 Uppslaget har visat
sig mycket fruktbart och varit ägnat att sprida nytt ljus över
1800-talets kyrkohistoria.

Frågar man nu efter skiftets kyrkliga verkningar i Västerås stift,
så torde dessa där varit mindre långt-gående än på många andra
håll i vårt land. Härtill ha särskilt två omständigheter bidragit:
Först och främst måste man ha i minnet, att laga skiftet i Övre

’134

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 00:23:59 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/kyrksed/0140.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free