- Project Runeberg -  Den kyrkliga seden, med särskild hänsyn till Västerås stift /
135

(1949) [MARC] Author: Ernst Enochsson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Krisen - I. Krisens orsaker - 2. Förändringar i samhällsstrukturen - 1) Bybrytningen och skiftet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Dalarna ännu icke genomförts. Där finnes fortfarande mycken
oskiftad jord. I dessa trakter kan alltså näppeligen skiftet ha varit
någon framträdande faktor vid sedens upplösning. Härtill kommer
ännu en omständighet, på vilken överlantmätare W. Nordenstedt
riktat min uppmärksamhet. I Dalarna och Västmanland föranledde
icke skiftet i samma grad som på många andra håll sprängning
av de gamla byarna. Man kan snarare tala om en "utglesning" av
bebyggelsen. Utflyttning synes ha tillgripits endast i sådana fall, där
en acceptabel skiftesläggning icke varit möjlig att genomföra utan
sådan åtgärd. Att bebyggelsen nu är så gles, att man i många fall
ej längre kan tala om "byklasar", beror till största delen på frivillig
utflyttning i samband med ombyggnad av gården, sammanslagning
av brukningsenheter m. m. Båda de här påpekade förhållandena ha
varit ägnade att reducera skiftets kyrkliga verkningar i dessa
trakter.

I detta sammanhang må erinras om en iakttagelse, man kunnat
göra i stiftet, och som måhända kan ha en mera allmän giltighet.
De stora byarna, som i äldre tider varit plantskolor för
kyrkoseden, ha senare ofta blivit centra för kyrklig söndring och
upplösning. Den kände kyrkoherden Per Petterson understryker detta i
sin ämbetsberättelse från Gustafs 1871. "Där folket bor
tillsammans i stora byar, måste den antikyrkliga verksamheten i så måtto
finna en tacksammare jordmån, som det då är större lätthet att få
många tillsammans och sätta dem i tätare beröring med ledarna."
Med några lysande undantag har det även visat sig, att de oskiftade
socknarna lika hårt drabbats av krisen som de övriga.
Iakttagelsens betydelse får icke överdrivas — krisens förlopp har bestämts
av den allmänna utvecklingen — men den kan, vad Västerås stift
beträffar, vara en maning till varsamhet vid bedömandet av
skiftets kyrkliga konsekvenser.

Att skiftet varit en djupt ingripande händelse även i dessa
bygder, står utom allt tvivel. Carl Larsson i By har i "Åtta kvällar"
givit en målande skildring av skiftets sociala och psykologiska
verkningar. Sedan han framhållit, hur skiftesförrättningarnä ofta
skapade oenighet mellan bönderna, fortsätter han: "De utflyttade
stodo sig ganska bra på sina nya gårdar. Men kvar stod isoleringen,
och den verkade så sakta och arbetade fram en ny bondeklass, eller
rättare arbetade fram bonden ur klassen, arbetade fram individen
ur ståndet. Först blev det en känsla av självständighet hos den nya

’135

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 00:23:59 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/kyrksed/0141.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free