- Project Runeberg -  Den kyrkliga seden, med särskild hänsyn till Västerås stift /
136

(1949) [MARC] Author: Ernst Enochsson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Krisen - I. Krisens orsaker - 2. Förändringar i samhällsstrukturen - 1) Bybrytningen och skiftet - 2) Flykten från landsbygden

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

bonden. Han andades friare, hade inte sina grannars hus framför
sina fönster längre utan endast sina egna ägor. Ensam arbetade
han på sin gård, och starkare kände han sig. Men grannarnas
dörrar voro längre bort än förr, och han trädde inte igenom dem
andra gånger, än när han hade ärende, och det blev allt mera
sällan. Före skiftet hade alla större arbeten utförts gemensamt. Men
nu var bonden ensam. Han fick sin del av ängen att slå själv och
med egna krafter, han fick sitt vägstycke att grusa och
underhålla, och han fick bygga sina broar och hus, bäst han gitte.
Sambandet var brutet."8 Det är tydligt, att den här skildrade
utvecklingen skapat behov av nya gemenskapsformer, ett behov, som fick
sin utlösning bland annat i väckelsens gemenskapsliv. Till den
fullt utbildade individualismen var det dock ett stort steg.

Flykten från landsbygden

Ungefär samtidigt med skiftet började landsbygdens folk bryta
upp ifrån de gamla boplatserna och söka sig till nya boningsorter
och nya yrken. Det blev en folkvandring av ganska stora mått.
Befolkningsrörelsen var icke enkelriktad. Skråväsendets delvisa
upphävande 1846 och den fullständiga näringsfrihetens införande
1864 medförde, att hantverk och handel fick drivas även på landet.
Som en följd härav flyttade många hantverkare och handlande ut
på landsbygden. Flera av dessa nyinflyttade voro kritiskt inställda
mot den kyrkliga ordningen. I Stora Skedvi t. ex. blev en inflyttad
färgare, Anders Starnberg, ledare för den religiösa oppositionen.
I den mån man kan tala om en flykt till landsbygden, har denna
icke saknat betydelse för den kyrkliga krisen.

Men den stora strömmen gick i motsatt riktning, mot städer
och övriga tätorter. Många av de gamla inkomstkällorna på
landsbygden hade sinat. Den gamla hemslöjden var satt på avskrivning.
De självägande bönderna hade särskilt i flera socknar i Dalarna
blivit arrendatorer under bolagen, med den mera otrygga tillvaro
detta innebar. Böndernas varuforslingar ledo avbräck genom de
nya kommunikationsmedlen, järnvägar och ångbåtar. I de ännu
oskiftade trakterna förlamades alla ansträngningar att göra
jordbruket lönsamt genom ägosplittringen. Där byarna upplösts eller
uttunnats genom skiftet, blev det tråkigt och enformigt för
ungdomen, så att den icke ville stanna kvar. De stora årskullarna och

’136

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 00:23:59 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/kyrksed/0142.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free