- Project Runeberg -  Den kyrkliga seden, med särskild hänsyn till Västerås stift /
139

(1949) [MARC] Author: Ernst Enochsson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Krisen - I. Krisens orsaker - 2. Förändringar i samhällsstrukturen - 3) Kommunikationsväsendets utveckling

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

i Kolbäck. Prosten i Folkärna kunde även berätta om, att
järnvägarna drogo till sig en mängd människor, "som antingen alldeles
icke, eller ock betydligt förstörda, återkomma till sina hem, och
då de infinna sig, ej äga något att dela åt hustru och barn". Präst
mötet enade sig i ett uttalande om nödvändigheten av snara
åtgärders vidtagande för att bereda särskild själavård åt arbetsfolk vid
allmänna eller större arbeten.11

Medförde alltså järnvägsbyggandet vissa svårigheter, inneburo
dock de färdigställda järnvägarna ännu större problem. Vid
järnvägarnas utstakande kunde det knappast undvikas, att stationen
eller stationerna i en socken förlades mer eller mindre långt från
kyrkan. I Västerås stift kunna som exempel nämnas Borlänge,
Krylbo, Tillberga, Vansbro, Fellingsbro, Högfors, Ängelsberg,
Hallstahammar m. fi. Socknarna fingo på detta sätt nya centra och
tätorter. Kring stationen växte ett samhälle upp, till vilket
klockklangen icke nådde fram varken i bokstavlig eller djupare mening.
Ofta blev det icke bara ett yttre utan även ett inre avstånd mellan
den gamla kyrkan och den nya samhällsbildningen. Kyrkan kom på
flera håll något på sidan om utvecklingen. Och på grund av en viss
stelbenthet i den kyrkliga organisationen dröjde det i allmänhet
länge, innan den kyrkliga verksamheten fick några lokaler i de nya
samhällena. Ja, på flera håll har man ännu inte nått så långt.

Under tiden uppfördes på dessa platser det ena missionshuset och
godtemplarhuset efter det andra. De framväxande folkrörelserna
besatte dessa strategiska punkter. Då kyrkan äntligen började röra
på sig, var det ofta för sent. Särskilt påfallande är, i huru hög grad
den frikyrkliga verksamheten följde järnvägarna och anknöt till
stationssamhällena. Få sådana större samhällsbildningar torde nu
sakna frikyrkolokaler. Även i övrigt verkade järnvägarna
befrämjande på den fria andliga verksamheten. Medan det kyrkliga
arbetet var statiskt och bundet vid lokalförsamlingen, tog
frikyrkorörelsen tidigt de förbättrade kommunikationerna i sin tjänst. Det
förelåg icke längre några svårigheter att erhålla långväga talare.
"Den livliga kommunikationen bjuder alltid nytt tillfälle för
resande vinkelpredikanter av varjehanda slag," grymtades det från
Arboga 1862.

Även i andra hänseenden verkade det nya
kommunikationsmedlet upplösande på kyrkolivet. Särskilt under järnvägsväsendets
första tid anordnades på söndagarna ofta "lustresor" till nedsatta

’139

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 00:23:59 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/kyrksed/0145.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free