- Project Runeberg -  Den kyrkliga seden, med särskild hänsyn till Västerås stift /
140

(1949) [MARC] Author: Ernst Enochsson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Krisen - I. Krisens orsaker - 2. Förändringar i samhällsstrukturen - 3) Kommunikationsväsendets utveckling - 4) Industrialiseringen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

priser, I ämbetsberättelserna klagas ofta över dessa resors
menliga inverkan på gudstjänstlivet. Från Karbenning anmärkes 1905
på bolagsbanornas "söndags-biljetter". Och reste man icke själv, blev
det ett omtyckt söndagsnöje att gå ned till stationen och "se på
tåget". Ringius talar i sin ovannämnda predikan om huru skaror
av tusenden och åter tusenden genom den onödiga järnvägstrafiken
på söndagen "förförts till sabbatsbrott och nådeförakt". Och han
utbrister vid tanken på den egna bygden: "Icke skall väl denna
jämförelsevis lugna nejd, där ännu en ljuvlig och högtidlig stillhet
mestadels råder på Herrens dag, också bliva skådeplats för det
otyglade söndagsliv, som till Guds vanärande, själarnes fördärv
och mandråparens glädje mångenstädes utvecklat sig, just där
järnvägarna gå fram."12 På oss göra kanske sådana beskärmelser
ett verklighetsfrämmande intryck. Vem skulle nu vilja undvara
järnvägarna och de andra transportmedlen? Men säkerligen ha
liknande farhågor delats av många präster i Västerås stift under denna
järnvägsväsendets första tid. Och de voro ju icke helt ogrundade.
Ibland alla de avstigande resenärerna vid stationerna gingo även
osynliga passagerare. Världslighet, lyx, skepticism nådde förut
stilla och undangömda orter. Det är därför icke så underligt, att
den nittioårige Fredrik Fredriksson i Ljusnarsberg på frågan, huru
länge den gamla kyrksamheten varade, svarade: "Det stannade av,
när järnvägen kom." Ännu en omständighet bör påpekas. De nya
kommunikationsmedlen ha på landsbygden så gott som avskaffat
kyrkogången i ordets bokstavliga mening. "Att använda hästskjuts
är omodernt, åka bil är för dyrt och att gå är bortlagt", heter det
från Munktorp 1937."

Industrialiseringen

Ännu mera ingripande än kommunikationsväsendets utveckling
blev dock den under 1800-talets sista hälft, icke minst tack vare
järnvägarna, allt starkare framträdande industrialiseringen. Denna
berörde hela Sverige men alldeles särskilt Västerås stift.

Redan tidigt hörde detta stift till de mest industrialiserade
delarna av vårt land. Man kan tala om en industrialisering redan
under 1600-talet, då bergsbruket kraftigt utvecklades. Namnet
Bergslagen erinrar om, att bergsindustrien här har gamla anor. De många
slaggvarpen i dessa trakter påminna om den malmbearbetning, som

’140

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 00:23:59 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/kyrksed/0146.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free