- Project Runeberg -  Den kyrkliga seden, med särskild hänsyn till Västerås stift /
143

(1949) [MARC] Author: Ernst Enochsson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Krisen - I. Krisens orsaker - 2. Förändringar i samhällsstrukturen - 4) Industrialiseringen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

kunde med maskinens hjälp åstadkommas på någon timme.
Arbetsförhållandena förbättrades, och lönsamheten blev så småningom
större. En ganska spridd uppfattning, att industrien skapat
fattigkvarteren, synes behöva en revision. Som Gårdlund framhållit, är
fattigdomen äldre än industrien.15 Den sociala utvecklingen i
Sverige har i litteraturen ofta i alltför hög grad tecknats efter mönster
av utländska förhållanden. I stort sett har industrien medfört ett
allmänt ekonomiskt uppsving. Men den industriella revolutionen
hade också andra verkningar. Den innebar en omvälvning även på det
religiösa och socialetiska området. Här måste vi inskränka oss till
några ord om industrialiseringen som en faktor i den kyrkliga
krisen.

De som flyttade till de nya industriorterna, funno där ett helt
annat andligt klimat än i den lantliga hemsocknen. I stället för det
gamla bondesamhället med dess fasta traditioner fann den
inflyttade ett helt nytt samhälle utan alla traditioner. Den kyrkliga seden
hade icke längre samma anknytning som förut i arbetsliv,
gemen-menskapsliv och livssyn. De gamla arbetsmetoderna hade
efter-trätts av nya, som trots den lättnad de ofta medförde, förminskade
arbetsglädjen. Arbetet mekaniserades och rationaliserades. Det blev
icke längre en gudstjänst. Ett opersonligt förhållande mellan
arbetsgivare och arbetstagare trädde i stället för det gamla patriarkaliska
förhållandet. Församlingsgemenskapen, som burit upp den kyrkliga
seden, ersattes av klassgemenskapen, där de ekonomiska intressena
åtminstone i början måste bli avgörande. Fackföreningen trädde i
församlingens ställe, och Folkets Hus blev något av en Kyrka
för arbetarerörelsen. "Våra gudstjänster förlades till
arbetareorganisationerna, framför allt till ungdomsklubben", skriver Rickard
Lindström. "Men där fanns också den levande anden." Alla gamla
auktoriteter tycktes falla. I industrisamhället tedde sig kyrkan
ofta som "ein Fremdkörper", misstänkt för att stå i förbund med
monarki, kapitalism och borgerlighet.

Det mest tragiska var, att det föreföll, som om även det kristna
budskapet saknade anknytning hos människorna i de nya
samhällena. Kyrkans förkunnelse tycktes, som det sagts, "sakna
kategorier" för den inträdda situationen. Det var svårt att förbinda den
kristna föreställningsvärlden med den nya miljö, som
industrialismen skapat. De religiösa behoven hotade att vissna ned, där icke
klasskampen själv blev en ny religion. I den fäderneärvda moralens

’143

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 00:23:59 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/kyrksed/0149.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free