Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Krisen - I. Krisens orsaker - 2. Förändringar i samhällsstrukturen - 6) Föreningsväsendets uppkomst - 7) Andra faktorer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I samband med den framstormande liberalismen framkom en ny
organisationsprincip, som blev av framtidsdiger betydelse: den s. k.
associationen, d. v. s. fria individers fria sammanslutning. Här
blev det gemenskapsbildande icke något objektivt utan något
subjektivt, gemensamma intressen och åsikter. Enskilda individer, som
kände, att de hade något gemensamt, kommo samman och bildade
en förening. På 1830-talet tog föreningsbildandet fart och slog
snart igenom i det allmänna medvetandet.
I detta sammanhang skall icke talas om olika slag av föreningar.
Här skall blott påpekas, vilken oerhörd betydelse
föreningsväsendet som sådant fick för den kyrkliga utvecklingen. Vid
församlingens sida, ofta i en viss motsättning till denna, trädde en ny
gemenskapsform, föreningen. Den gamla stenkyrkan blev icke
längre den enda samlingspunkten för socknens människor.
Föreningshus av olika slag växte upp. Där var icke alltid så högt i
taket som i kyrkan, men där var — så föreföll det många •—
varmare och trivsammare. Där blommade gemenskapslivet rikare än i
sockengemenskapen. Man kom varandra närmare, och det behövde
man göra, när skiftet splittrade byarna, och ensamhetskänslan på
de "utflyttade" gårdarna gjorde sig påmind. Man förstår, huru
Fredrika Bremer i den första upptäcktens glädje i
associationsprincipen kunde se ett av de väsentligaste momenten i den nya
världsskapelse, som Amerika var.19 Under alla förhållanden hade de vid
mitten av 1800-talet frambrytande frihetsrörelserna i
föreningsväsendet fått det tekniska hjälpmedel de behövde.
Andra faktorer
Av utrymmesskäl är det omöjligt att ingå på alla de förändringar
i den sociala strukturen och gemenskapslivet, som haft betydelse
för den kyrkliga krisen. I annat sammanhang kommer att erinras
om emigrationens återverkan på de kyrkliga förhållandena i
Sverige. Här må blott framhållas den oerhörda vikt, som
tidningspressens kraftiga utveckling under 1800-talets senare hälft och de
stora tekniska uppfinningar, som möjliggjort film och radio, haft
även på detta område. Härigenom skapades nya former för
kontakt och gemenskapsupplevelser. Individens förutvarande isolering
hävdes.
Särskild uppmärksamhet förtjänar tidningspressens allmänna sprid-
’146
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
