- Project Runeberg -  Den kyrkliga seden, med särskild hänsyn till Västerås stift /
147

(1949) [MARC] Author: Ernst Enochsson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Krisen - I. Krisens orsaker - 2. Förändringar i samhällsstrukturen - 7) Andra faktorer

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ning. I äldre tider inskränkte sig bokförrådet i allmogehemmen ofta
till psalmbok, bibel, katekes och några postillor. Det var den
litteratur man var hänvisad till. Icke ens bibeln fanns överallt. Peter
Fjellstedt måste som pojke låna en bibel av en granne, när han
ville bli förtrogen med "böckernas bok". I detta avseende innebar
det framväxande tidningsväsendet en revolution. Aftonbladet blev
under en tid "svenska folkets bibel". Här är icke platsen att skildra,
huru tidningspressen i stor utsträckning blev bärare av de
frambrytande frihetsidéerna. I de kyrkliga ämbetsberättelserna klagas
ofta över "det skadliga inflytandet av en ogudaktig tidningspress",
och vi få tillfälle att återkomma till denna sida av saken. Vi vilja
blott fästa uppmärksamheten vid det förhållandet, att
tidningsläsningen kunde bli en konkurrent till andaktsläsningen och en
ersättning för gudstjänstbesök. "Hos karlarne hava dock
tidningarnas lockelser mycket skingrat andaktsövningen hemmavid, så
länge icke sjuklighet eller ålderdom tvingat till bättre eftertanke",
heter det från Kila 1871. Och i fortsättningen säges det: "Även
tror jag mitt Kila kunna lättare förföras till politisteri än till...
pietisteri, ty helst av allt läser den förordningar och tidningar, och
Sala stads advokater äro dess förtrogna orakel, ehuru merendels
dyrt legda". Var förut ett kyrkobesök veckans tidning, så blev nu
icke sällan tidningsläsning söndagens gudstjänst.

Ännu mera har dock gudstjänstfrekvensen påverkats av radions
hastiga utbredning sedan 1924, då den första gudstjänsten utsändes.
"Signor Marconi och svenska folkkyrkan!" yttrade biskop Einar
Billing vid prästmötet 1937. "När man läser allt som
ämbetsberättelserna här ha att säga — ej litet — så känner man å ena
sidan stor tacksamhet." "Men visserligen möter vid sidan härav
andra synpunkter att ta i betraktande."20 Radions inflytande på
gudstjänstlivet har verkligen varit både positivt och negativt. På
plussidan kan sättas, att oerhört stora skaror kommit inom
hörhåll för Ordets förkunnelse, som förut icke kunnat nås. Vi
återkomma härtill. På minussidan kan skrivas, att radiogudstjänsterna
särskilt på landsbygden i stor utsträckning fått ersätta
kyrkobesök. Här ha vi anledning att ett ögonblick stanna inför radions
negativa inverkningar. Det kan icke bestridas, att
radiogudstjänsterna, som enligt beräkning åhöras av c :a 40 % av befolkningen,
bidragit till kyrkornas avfolkande, i synnerhet de första åren.
Särskilt ha högmässogudstjänsterna mångenstädes blivit lidande.

’147

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:13:11 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyrksed/0153.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free