- Project Runeberg -  Den kyrkliga seden, med särskild hänsyn till Västerås stift /
148

(1949) [MARC] Author: Ernst Enochsson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Krisen - I. Krisens orsaker - 2. Förändringar i samhällsstrukturen - 7) Andra faktorer

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Många, som tidigare varit trägna kyrkobesökare, ha stannat
hemma. Det har varit så bekvämt att knäppa på radion i stället för att
färdas en lång väg till kyrkan. En annan negativ verkan har varit,
att gudstjänstbegreppet urvattnats. Tanken på gudstjänsten som
en församlingshandling har försvagats, likaså aktivitets- och
gemenskapsmomentet i gudstjänsten. Något liknande kan sägas om
helgden över gudstjänstfirandet och uppmärksamheten vid Ordets
åhörande. "Radion vänjer människor att höra utan att höra på,
att lyssna bitvis och slappt utan att lägga på minnet."21 I stort
sett har radion befrämjat en individualistisk uppfattning av
gudstjänsten. På så sätt har denna förträffliga uppfinning kunnat bli
en faktor i den kyrkliga krisen.

Beträffande filmen kunna vi fatta oss kort. Här har skapats en
meddelelseform, som i förmåga att fängsla vida överträffar den
enbart muntliga framställningen. Biografbesöket har i många
människors liv samma fasta plats på veckoschemat som förut
kyrkogången. Framför allt har filmen inverkat på kyrkolivet genom den
mentalitet den skapat.

Tillsammantagna ha de här berörda förändringarna inneburit en
omvälvning i den sociala och samhälleliga strukturen, som i högsta
grad berört den kyrkliga seden. Genom den sociala och tekniska
utvecklingen ha många profana och världsliga skäl till iakttagande
av de kyrkliga ordningarna bortfallit. Den sociala driften har
kunnat tillfredsställas på så många andra sätt än genom kyrkogång.
Kyrkvallen har fått många konkurrenter. Nu behöver man icke
gå till kyrkan för att få veta nyheter. Det räcker med att slå upp
tidningen eller sätta på radion. Och även det djupare
gemenskapsbehovet har kunnat tillgodoses annorstädes än i kyrkan. Också
längtan efter lyftning och stämning har fått många nya
utlösningar. Det är av vikt, att vi göra detta alldeles klart för oss, om
vi icke skola få en alltför mörk syn på den kyrkliga utvecklingen.
Vad som har skett är från en sida sett, att de profana skälen till
kyrkogång försvunnit. "Det är alltså klart", skriver Tor Andræ,
"att den s. k. okyrkligheten i vår tid till stor del beror på att dessa
likgiltiga, andligt neutrala nu fått så många andra möjligheter att
tillfredsställa detta behov (behovet av social gemenskap),
möjligheter, som mera överensstämma med deras smak och andliga
ståndpunkt."22 Klart är under alla förhållanden, att den kyrkliga
krisen till icke ringa del är en sociologisk process.

’148

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 00:23:59 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/kyrksed/0154.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free