- Project Runeberg -  Den kyrkliga seden, med särskild hänsyn till Västerås stift /
150

(1949) [MARC] Author: Ernst Enochsson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Krisen - I. Krisens orsaker - 3. Förändringar i det andliga klimatet - 1) Den inomvärldsliga livssynens genombrott (Krisen som ett led i sekulariseringen) - a) Sekulariseringens allmänna karaktär

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ringens ram. Först i detta sammanhang framträder den i sitt fulla
allvar. Den blir icke endast enskilda företeelser på det kyrkliga
området. Den blir ett led i en kulturströmning av sådan
omfattning, att man kunnat göra gällande, att de senaste århundradenas
historia är historien om kulturlivets sekularisering.

Ordet sekularisering betyder som bekant förvärldsligande. Sedan
gammalt har det nyttjats om religiösa samhälls- och
gemenskapsformers ersättande av profana. I uppslagsböcker •— även sådana
av senare datum — säges sekularisering betyda "andliga territoriers
övergång till den världsliga makten" eller "kyrkliga besittningars
eller rättigheters överflyttning till världsliga innehavare". I denna
mening har ordet använts såväl om katolska furstendömens
övergående till världslig förvaltning i Tyskland efter
reformationen som om Gustaf Vasas indragning av kyrkogods i Sverige.
I liknande mening har det kunnat brukas om samhällslivets
fortgående lösgörande från kyrkligt inflytande. Vi kunna i
detta sammanhang särskilt erinra om 1862 års kommunallagar,
vilka inneburo en boskillnad mellan kyrkligt och världsligt på
sockensjälvstyrelsens område, och om 1866 års riksdagsordning, som
bl. a. berövade prästerskapet dess karaktär av riksstånd. I samma
riktning går den nyare lagstiftningen på skolundervisningens och
socialvårdens område.

Om sekulariseringen inskränkt sig till dessa utvärtes
förändringar, så hade från kyrkans sida icke varit så mycket att invända.
Med samhällets allt snabbare utveckling följer en stigande
differentiering. Åtskilligt i de här berörda reformerna innebar endast
en ändamålsenligare arbetsfördelning, en effektivare organisation.
Av rent praktiska skäl blev det omöjligt för de kyrkliga
myndigheterna att handhava alla de ärenden, som det moderna
samhällets framväxt aktualiserade. Och reformerna ha ofta tillmötesgått
krav, som framställts även från kyrkligt håll. De världsliga
bestyren ha onekligen icke sällan försvårat kyrkans möjligheter att
fylla sin uppgift. Så var fallet med folkskoleväsendet under
1800-talet. Så synes nu kunna bliva förhållandet med den nya
folkbokföringen. Hade blott den kristna synen bevarats, så hade det varit
ganska likgiltigt om kyrkan varit representerad i de skilda
samhällsorganen eller icke.

Vad som gör, att denna utvärtes sekularisering måste följas med
uppmärksamhet, är, att den allt tydligare framträder som symptom

ISO

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:13:11 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyrksed/0156.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free