- Project Runeberg -  Den kyrkliga seden, med särskild hänsyn till Västerås stift /
152

(1949) [MARC] Author: Ernst Enochsson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Krisen - I. Krisens orsaker - 3. Förändringar i det andliga klimatet - 1) Den inomvärldsliga livssynens genombrott (Krisen som ett led i sekulariseringen) - a) Sekulariseringens allmänna karaktär

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Först så småningom har denna djupgående innebörd av
sekulariseringen avslöjats. Vi kunna tala om olika etapper.

Renässansen upptäckte jordelivets skönhet och härlighet. Jorden
blev icke längre bara en jämmerdal. Ju mera blickarna riktades mot
denna världen, desto större blev dess tjusningskraft. Man såg på
ett nytt sätt alla riken i världen och deras härlighet. Nu begynte
den detronisering av Gud och den intronisering av människan, som
kännetecknar sekulariseringen. Men samtidigt bibehöll man i stor
utsträckning kontakten med det eviga. Därom vittna icke minst
tidens konstnärer och filosofer. En finsk forskare, Yrjö J. E.
Ala-nen, har erinrat om, att den ryktbare renässansfilosofen Francis
Bacon betvivlade den radikala gudlöshetens möjlighet. "I sina
essayer åberopar han sig på psalmens ord, att dåren säger i sitt
hjärta: det finnes ingen Gud, och förklarar detta ord så, att ej ens
dåren kan tänka, att det ej finns en Gud, han kan blott säga så i
sitt hjärta -— vill övertyga sig själv därom." Människorna blevo
världsliga, men tråden ovanifrån höll, ty den var starkt tvinnad.

Under upplysningstidevarvet på 1700-talet tunnades denna tråd
ut. Deismen placerade Gud i ett avlägset fjärran som en "deus
otio-sus" (sysslolös Gud). Hans relationer till världen inskränktes.
Förnuftet blev den avgörande domaren i religiösa frågor (rationalism).
Trosinnehållet reducerades ofta till den naturliga teologiens idéer
om Gud, dygd och odödlighet. Den bibliska kristendomens
medvetande om en särskild uppenbarelse kom icke till sin rätt.
Evighetsperspektivet försvagades. Religionen värderades framför allt på
grund av dess betydelse för detta livet. Den ställdes i statsmaktens
och den praktiska nyttans tjänst. Människan blev medelpunkten
även i religionen. En antropocentrisk inställning gjorde sig allt
starkare gällande.

Men ännu en inskränkning i religionens "livsrum" företogs. Mer
än förr började man skilja mellan profana och religiösa
livsområden. Livet uppspaltades i en världslig och en religiös intressesfär.
Områden, som förut varit "andliga territorier", övergingo till att
bli rent världsliga. Religionen blev en specialitet. Den fick ingen
omedelbar relation till tillvaron i dess helhet. Med tiden erhöll den
sin särskilda domän icke blott i själslivet utan även i
samhällslivet. Det sammanhållande bandet, som enade de skilda
livsföreteelserna, visade tecken till bristning. Den kristna enhetskulturen
skakades i sina grundvalar.

’152

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 00:23:59 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/kyrksed/0158.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free