Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Krisen - I. Krisens orsaker - 3. Förändringar i det andliga klimatet - 1) Den inomvärldsliga livssynens genombrott (Krisen som ett led i sekulariseringen) - a) Sekulariseringens allmänna karaktär
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Närmast var det ett ganska tunt övre skikt av befolkningen, som
berördes av sekulariseringen. De kulturellt ledande klasserna
började intaga en kritisk hållning till den hävdvunna kristendomen.
Allmogen levde i stort sett sitt liv obekymrad av de nya
tankeströmningarna. Helt kunde det dock icke undgås, att dessa nådde
fram även till de bredare folklagren. I Dalarna t. ex. funnos få
ståndspersoner, och ändå fick kyrkolivet vidkännas en nedgång.
Genom präster, lärare, länsmän och andra ämbetsmän fingo
upplysningens idéer en större spridning än man ofta trott. Från Ängsö
omtalas 1814 "kallsinnighet" hos inflyttad slottsbetjäning. I
Västerås stift funnos icke få neologiska präster. Edv. Leufvén nämner
särskilt kyrkoherden och hovpredikanten Isac Hellgren i Falun,
kyrkoherdarna Nils Dan. Weström i Kila, E. D. Leffler i
Romfartuna och Pehr Malmström i Stora Tuna. Belysande är ett
uttalande av hovpredikanten Mellgren i en predikan 26 eft. Tref. år
1800: "Låt evigheten vara en dikt" — "fördelarna av
rättfärdighet och dygd äro dock större här i livet än lasternas".26 Av en
predikan i Lima 1802 drager Leufvén den slutsatsen, att den radikala
upplysningens kritik av kyrkoläran vid sekelskiftet (1800) trängt
djupt ned i kyrkolivet.27 I det hela inverkade den neologiska
förkunnelsen försvagande på kyrkokristendomen.
Ännu mera smittsamt var det frivola lättsinne, som särskilt
under den gustavianska tiden frodades bland de högre klasserna. Från
många håll klagades över ett tilltagande sedefördärv, som bland
de bredare folklagren antog allt grövre former. Belysande är i detta
hänseende den ökade frekvensen av veneriska sjukdomar. Även de
utomäktenskapliga barnens antal steg. "Sederna äro i beständigt
avtagande," heter det från Malma 1814. "Frihetsandan tyckes hava
föresatt sig att sönderbryta alla fördämningar. Det är både ledsamt
och mödosamt att befordra ordning och skick i församlingen."
De "förnämas" exempel verkade även i andra hänseenden
upplösande. "Det är den bildade klassen, som genom lära och exempel
lärt folket att förakta kristen tro," yttrade biskop J. A. Eklund vid
prästmötet i Karlstad 1911.28 Från Norra Ny i Värmland berättas
en episod från förra hälften av 1800-talet, som i detta hänseende
är belysande. En gång såg prosten i församlingen en herreman ute
på ett gärde med många arbetande. I detsamma hördes
böneringningen. Plogkarlarna stannade genast med plogarna,
såningsmannen nedsatte sin korg, alla stodo stilla, pigorna släppte hackorna.
’153
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
