- Project Runeberg -  Den kyrkliga seden, med särskild hänsyn till Västerås stift /
156

(1949) [MARC] Author: Ernst Enochsson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Krisen - I. Krisens orsaker - 3. Förändringar i det andliga klimatet - 1) Den inomvärldsliga livssynens genombrott (Krisen som ett led i sekulariseringen) - a) Sekulariseringens allmänna karaktär

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

biskop W. Flensburgs skildring av tiden före väckelsen. Vid en
tillbakablick fann biskopen, "att det andliga livet i församlingarna mer
och mer antog karaktär av officiell kristendom". Även denna
kristendom var värdefull — i andligen avmattade tider kunde den bilda
ett sista skydd för det kristliga livet — men i hela denna sed och
ordning var jämväl "en ganska rik anledning till villfarelse". "Då
nämligen det andliga livet mer och mer förlorade sin personliga
karaktär, så uppkom småningom den föreställning, att hela
kristendomen icke vore annat än ett iakttagande av några religiösa
ceremonier, som en gång för alla blivit fastställda."36

Av dessa och andra vittnesbörd synes framgå, att den kyrkliga
seden till en viss grad var underminerad, redan när väckelsen kom.
Vad som icke alltid beaktats är sambandet mellan den dåvarande
vanekristendomen och den begynnande sekulariseringen, som sög
musten ur de gamla formerna och förvandlade dem till tomma
dekorationer. I varje fall började upplösningen med att de religiösa
formerna blottades på sitt innehåll. Utan detta inre urholkande
skulle seden aldrig så relativt snart ha kunnat nedbrytas.

2. I sedens väsen ligger ett konserverande drag. Detta innebär,
att former, som blivit "tomma fodral", kunna fortsätta att existera.
Särskilt de högre samhällsskikten hålla ofta under inomvärldsliga
omtvdningar formellt fast vid seden. Vanans makt är stor. Men i
längden kunna icke tomma sedvänjor bestå. Sekulariseringen
resulterade i många fall i att seden vissnade ned. Vi skola längre
fram följa upplösningsprocessen mera i detalj. Här må blott
framhållas, att sekulariseringen verkligen sprider ljus över den
kyrkliga krisen. Då den religiösa motiveringen bortföll, var det icke
underligt, att människor började fråga sig, om det var nödvändigt
att gå till kyrkan och till nattvarden. Den kyrkliga sedens
sönderbrytande är en logisk följd av den inomvärldsliga synen. Detta
sönderbrytande började redan omkring sekelskiftet 1800 genom de
högre klassernas avståndstagande från kyrkolivet. Om den i Stora
Skedvi födde filosofen Benjamin Höijer skriver Emil Liedgren:
"Sin frigjordhet från allt slags yttre kult visade han genom att
varken besöka den allmänna gudstjänsten eller i sitt hem markera
något slags bordsbön — det sista tycks ha förvånat en och annan
av hans gäster."37 Efter mitten av 1800-talet grep emancipationen
omkring sig bland medelklassen och arbetarklassen.

3. Alen sekulariseringen har även kunnat yttra sig däri, att seden

’156

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 00:23:59 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/kyrksed/0162.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free