- Project Runeberg -  Den kyrkliga seden, med särskild hänsyn till Västerås stift /
158

(1949) [MARC] Author: Ernst Enochsson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Krisen - I. Krisens orsaker - 3. Förändringar i det andliga klimatet - 1) Den inomvärldsliga livssynens genombrott (Krisen som ett led i sekulariseringen) - b) Sekulariseringens huvudorsaker

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

skoveln är en bild av den sekulariserade människan. Hennes blickar
ha riktats nedåt. Hon ser endast, vad "denna världen" tillhör.
Thie-licke har framhållit, hurusom ansiktena på de medeltida
målningarna ha ett egendomligt fjärrskådande uttryck. Det är, som om
blicken skymtade landet på andra sidan. Detta fjärrskådande drag
har försvunnit från moderna porträtt. Där äro blickarna inställda
"på några meter". De se endast det närmast framför liggande.38

Vad har åstadkommit denna inriktning på det jordiska? Enbart
en hänvisning till sekulariseringen förklarar ingenting. Det är
denna, som behöver förklaras. Att här ge ett något så när fullständigt
svar på frågan om sekulariseringens orsaker är naturligtvis av
många skäl uteslutet. Vi måste inskränka oss till att peka på två
faktorer, som varit av största vikt. Man kan tala om en teoretisk
och en praktisk motivering för inomvärldsligheten.

1. Den förra representeras i främsta rummet av den snabbt
framväxande naturvetenskapen och den därpå grundade tekniken.

Vi som leva i denna tid torde knappast kunna till fullo fatta,
vilken revolutionerande inverkan de naturvetenskapliga upptäckterna
ha haft. Ännu under medeltiden voro de kristna tankarna nära
förbundna med den antika världsbilden. Jorden var världsalltets
medelpunkt, omkring vilken allt rörde sig. Vid början av den nya tiden
hade denna världsbild börjat gå upp i fogarna. De stora
astronomiska upptäckterna visade, att jorden icke var en platt skiva i
världssystemets mitt, utan ett klot, som svävade i den oändliga
rymden jämte otaliga andra klot. Under 1700-talet framträdde den
nya världsbilden med allt klarare konturer. En ny uppfattning av
naturen såsom ett inom sig slutet, av oföränderliga lagar behärskat
helt bröt igenom. Gud blev i detta natursammanhang en tämligen
onödig faktor. Han flyttades undan till ett avlägset hörn av
världsrymden. Gud blev den store urmakaren, som, sedan han förfärdigat
världsuret, endast hade att stå vid sidan och betrakta sitt verk.
En mekaniserad världsuppfattning gjorde sig allt mera gällande.
Det personliga eliminerades, liksom det övernaturliga. Allt fick
en naturlig förklaring.

Denna nya världsbild ligger mer eller mindre medvetet bakom
den under upplysningstiden begynnande kyrko- och bibelkritiken.
Så nära, som kristendomen varit knuten till den gamla
naturuppfattningen, kunde den icke bli oberörd av de nya åskådningarna.
Dessa hade sin dryga del i den frigörelse från kyrkliga auktoriteter,

’158

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 00:23:59 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/kyrksed/0164.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free