- Project Runeberg -  Den kyrkliga seden, med särskild hänsyn till Västerås stift /
164

(1949) [MARC] Author: Ernst Enochsson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Krisen - I. Krisens orsaker - 3. Förändringar i det andliga klimatet - 2) Liberalismen (Det individualistiska elementet)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

pades lika strängt som förut. Raserandet av dessa lagar blev en
gemensam fordran för liberalismen och den: samtidigt inbrytande
folkväckelsen. Även andra beröringspunkter funnos mellan de båda
rörelserna. Båda voro individualistiska, båda nådde samma
folkgrupper, båda hade rönt en stark inverkan från England och
Amerika. Under sådana förhållanden är det snarast ägnat att förvåna,
att det dröjde ända till århundradets mitt, innan ett närmare
samgående kom till stånd. Orsaken härtill är att söka i den
kulturradikalism, som fanns i vissa liberala kretsar. Aftonbladet, det ledande
liberala organet, intog länge en frän hållning till
väckelserörelserna, vilket särskilt visade sig i cless uppträdande mot den kände
väckelsepredikanten George Scott. Man såg i dessa rörelser ett
utslag av religiös fanatism och reaktion. Men under 1850-talet
funno de båda riktningarna varandra, och en fruktbärande
samverkan kom till stånd. Slag i slag följde nu, som vi sett, upphävandet
av de kyrkliga tvångslagarna.

Men frihetskravet riktade sig icke endast mot det tvång, som var
förbundet med den gamla kyrkoseden. Det hade en udd mot seden
själv. Naturligtvis funnos inom liberalismen olika ståndpunkter i
religiösa frågor företrädda. Somliga voro på detta område
likgiltiga, andra konservativa, åter andra ville även där göra de liberala
grundsatserna gällande. Liberalismens egna intentioner i religiöst
avseende komma kanske tydligast fram i den s. k. religiösa
liberalismen. Edvard, Rodhe låter detta uttryck beteckna "den rörelse
på det religiösa området, som kom till genombrott genom Viktor
Rydbergs år 1862 utgivna skrift, Bibelns lära om Kristus, och som
på ett markerat sätt gjorde sig gällande under 1860-talet".42 Till
denna riktning hörde män inbördes så olika som Nils Ignell,
Pontus Wikner, W. Ljungberg och Nils Lilja. Bland utländska
författare må nämnas William Ellery Channing och framför allt
Theodore Parker, som av sina hänförda beundrare kallades "det
nittonde århundradets Luther". Om man frånser Pontus Wikner,
som var mycket kyrksam, intogo de flesta av dessa författare en
sval hållning till det institutionella i kristendomen, till vilket seden
hör. Denna hållning kunde motiveras såväl ur individens som ur
gemenskapens synpunkt.

Vad den senare synpunkten beträffar, hänvisas till vad förut
sagts om den liberala associationsprincipen. En ny
gemenskapsform hade framträtt, där det förenande icke blev vissa objektiva

’164

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 00:23:59 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/kyrksed/0170.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free