- Project Runeberg -  Den kyrkliga seden, med särskild hänsyn till Västerås stift /
166

(1949) [MARC] Author: Ernst Enochsson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Krisen - I. Krisens orsaker - 3. Förändringar i det andliga klimatet - 2) Liberalismen (Det individualistiska elementet)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

gång till Jesu enkla lära, en odogmatisk kristendom med tonvikt
lagd på trons bevisning i levnaden var, vad man eftersträvade.
Kristendomen skulle framförallt visa sin kraft icke i täta
andaktsövningar utan i vardagens gärning. Den skulle föras ut från
kyrkorummet till livet i hem och samhälle. Om människans etiska och
religiösa tillgångar hade man en optimistisk uppfattning.

På åttiotalet inträdde en skärpning i den liberala
förnuftskritiken. Under inverkan av engelsk evolutionism och fransk
naturalism radikaliserades liberalismen. Åttiotalets kulturradikalism hade
en rent kristendomsfientlig tendens. Icke endast dogmerna utan även
kristendomen själv utsattes för angrepp. Betecknande för huru
läget uppfattades på kyrkligt håll äro Gottfrid Billings ord vid
prästmötet i Västerås 1886: "aldrig har inom vårt land förnummits
en otro, som i minsta mån kunnat jämföras i fräckhet och
hänsynslöshet med den förnekelse, som i våra dagar predikas såväl på
gatuspråk som i mera hyfsad form".44 Av betydelse för den
radikala propagandan blev bildandet av studentföreningen Verdandi
1882, som snart började en livlig skriftspridning. Icke minst i
arbetarvärlden framträdde verkningarna.

I Västerås stift synes liberalismen ha spelat en ganska stor roll
i den kyrkliga krisen. Under ståndsriksdagens sista årtionden torde
de flesta riksdagsmännen av bonde- och borgareståndet från
stiftet ha varit mer eller mindre liberalt påverkade. Särskilt i städerna
gjorde sig kulturliberalismen gällande. De liberala tidningarna och
skrifterna uppmärksammas i synnerhet i ämbetsberättelserna till
prästmötet 1871. Det är anmärkningsvärt i vilken utsträckning de
gällde för att vara samhällsomstörtande. De ansågos även ha
en mycket ofördelaktig inverkan på kyrko- och nattvardsgång.
Särskilt tillmättes tidningarna stor betydelse. "Det är
tydligt", heter det från Nora, "att ingen enstaka skrift förmår
åstadkomma så stor skada för religiositet och sedlighet som ett genom
den dagliga pressen utportionerat själagift, vilket omärkligt men
säkert förlamar känslan för allt sant, högt och heligt." De som
avhöllo sig från nattvarden i Grytnäs och Avesta, voro i synnerhet
sådana, "som söka sin upplysning i tidningarna Aftonbladet och
Fäderneslandet". Även från Norrbärke omtalas "den mot kyrka
och prästerskap fientliga tidningen Fäderneslandet". Från
Hällefors rapporterades, att Aftonbladet hölls i tvenne hus.

’166

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 00:23:59 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/kyrksed/0172.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free