- Project Runeberg -  Den kyrkliga seden, med särskild hänsyn till Västerås stift /
167

(1949) [MARC] Author: Ernst Enochsson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Krisen - I. Krisens orsaker - 3. Förändringar i det andliga klimatet - 2) Liberalismen (Det individualistiska elementet)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Även skrifter av den religiösa liberalismens typ omnämnas. I
Grytnäs och Avesta beundrades Parkers skrifter av en del
ståndspersoner "för sin stil". I Säter lästes Parkers och Liljas arbeten
samt Förnuftets Tidevarv "av dem, som begynt hylla baptismen
men genom studium av dessa skrifter nu blivit gripna av vantro
och otro". Kyrkoherden i Hällefors meddelar, att Renan fanns hos
en person, "vilken även för mig erkänt, att han läst boken". Av
ett visst intresse är, att Viktor Rydbergs namn icke nämnes i
samband med otrosskrifterna. Att situationen dock icke var
katastrofal, framgår av flera uttalanden. I Säfsnäs hade Parker förkastats
av de bildade, och pastor i Kila meddelar: "Blott en enda bonde
läser Klockar-Liljas smädeskrifter, men är dock en både from,
hjälpsam och rättrådig granne."

Sammanfattningsvis heter det i biskopens ämbetsberättelse år
1871: "En bland orsakerna till otro och liknöjdhet för den
offentliga gudstjänsten och alla andra andaktstillfällen äro de
otrosskrifter, som finnas spridda bland allmogen. I landsförsamlingarna äro
Liljas skrifter och mot kristendomen fientliga tidningar lästa; dock
är detta, Gudi lov, endast fallet i 16 församlingar. I städerna läsas
dessutom skrifter av Parker och Renan, vilka ävenledes äro av en
och annan lästa inom Ljusnarsbergs och Hällefors församlingar."45

Även under de närmast följande årtiondena talas i
äinbetsberät-telserna ofta om otroslitteraturen. Då det säges från Stora Skedvi
1895: "Vi ha under decenniet varit lyckliggjorda med icke mindre
än tre brandröda tidningsskrivare med rötter i själva socknen",
torde det vara radikala tidningsskrivare som avses. Vid prästmötet
1886 uttalade dock biskop Billing sin glädje över att de flesta av de
tidningar, som utgåvos inom stiftet, visade aktning för kristendom
och kyrka. Sämre var det med från andra håll importerade tidningar.

I viss utsträckning har liberalismens inflytande på det religiösa
området förmedlats genom väckelsen. "I politiskt hänseende luta
de (separatisterna) gärna åt den liberala sidan för att icke säga
mera", lyder ett karakteristiskt omdöme från Fläckebo 1900.
Samtidigt uppluckrade särskilt den radikala liberalismen marken för
den anstormande arbetarrörelsen. Även i våra dagar finner man hos
liberalismens arvtagare samma olikhet i inställningen till de religiösa
värdena, som i det föregående framträtt. Samtidigt som
kulturradikalismen flammat upp på nytt, intager det överväldigande flertalet
en positiv hållning till kristendomen.

’167

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 00:23:59 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/kyrksed/0173.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free