- Project Runeberg -  Den kyrkliga seden, med särskild hänsyn till Västerås stift /
175

(1949) [MARC] Author: Ernst Enochsson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Krisen - I. Krisens orsaker - 3. Förändringar i det andliga klimatet - 3) Folkrörelserna - a) Folkväckelsen (Det religiösa elementet)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ne kommo små grupper eller enstaka vandrare. Och när de rastade
utefter vägkanterna, sjöngo ’Lammets folk och Sions fränder’ sina
heliga sånger och berättade för varandra sina erfarenheter i det
andliga. Och när de kommo fram till Mora, så var det en oändlig
högtidsfröjd med sång och tal på prostgårdsplanen och i kyrkan från
morgon till kväll dagarna tre."50 Även i Falun, Ål och på andra
platser höllos sådana stormöten.

Att väckelsen dock tidigt kunde framkalla betänkligheter på
kyrkligt håll, framgår bl. a. av en skrivelse till Konungen, som beslutades
på en sockenstämma i Stora Skedvi den 2 aug. 1857. I skrivelsen
framhölls, att "Dalarnas landskap av ålder fått njuta en stilla och
livaktig utveckling i religiöst hänseende", men att på senare tid
söndring uppstått. "Icke utan skäl fruktar man följderna av den frihet,
som tillåter att sätta det enskilda tycket och den hos den enfaldige
genom svärmiska medel lätt verkade övertygelsen i stället för
församlingens allmänna genom tiderna prövade, från fädren ärvda
medvetande." Visserligen hade den oro, som uppkommit i en del av
Ös-terdalarnes församlingar och där på ett betänkligt sätt förorsakat
oordningar, ännu icke hunnit till provinsens södra delar. "Men även
här kringresa okända personer i ändamål att bereda söndringar."
"Folket samlas dels genom budskickningar, dels av nyfikenhet till
bestämda ställen och utsatta sammankomster. Än avlöpa de
någorlunda fredligt, än uppkomma oordningar och utbryta våldsamheter.
Och där ingen större söndring uppstår, förvillas likväl enskilda, och
fall inträffa, där den husliga sammanlevnadens lycka förstöres, där
sambandet mellan föräldrar och barn upplöses, där arbetare flera
dagar efter varandra löpa från sina arbeten och bevista
sammankomster." Att göra något åt saken var svårt, då lagens arm var förlamad.
Sockenstämman anhöll, att Konungen täcktes med all den kraft lagen
giver avvärja de oordningar, "som på sätt nämnt är, hota att
strafflöst taga överhand". Skrivelsen synes icke ha föranlett någon åtgärd.

Under 1860-talet begynte verksamheten organiseras. Då kom
missionsföreningarnas tid. Av konventikeln blev en missions- eller
upp-byggelseförening. Den första föreningen av denna art i stiftet
bildades i Stora Skedvi 1855. Sedan tillkommo dylika föreningar i Mora,
och Nya Kopparberg 1859, i Malung 1860, i Falun och Leksand 1865
och i Orsa 1866. Dessa föreningar hade karaktär av
sammanslutningar till inbördes uppbyggelse och gemensam verksamhet. Det
vanligaste arbetsorganet var syföreningen. Symötena började ofta kl. 10

’175

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 00:23:59 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/kyrksed/0181.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free