- Project Runeberg -  Den kyrkliga seden, med särskild hänsyn till Västerås stift /
177

(1949) [MARC] Author: Ernst Enochsson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Krisen - I. Krisens orsaker - 3. Förändringar i det andliga klimatet - 3) Folkrörelserna - a) Folkväckelsen (Det religiösa elementet)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

gor fram över stiftet. Särskilt vann den andliga rörelsen ny mark
under åren 1877—1878. Länge talade man om "Järna pingstdag" den
7 mars 1877, då gripenheten var stor.

Denna korta översikt av väckelsens utveckling i förhållande till
kyrkan innesluter även in nuce svaret på frågan om dess inställning
till den kyrkliga seden. Dess faktiska inverkan på denna skall
behandlas längre fram. Här skola vi stanna inför frågan: varför gick
det på detta sätt? Varför brast enheten i "sedoväsendet?" för att
använda ett uttryck av Abraham Sahlstedt i hans Tunabok. Frågorna
kunna icke skiljas från en annan: Varför blev det överhuvud
separation? Vi måste inskränka oss till några synpunkter på detta
viktiga spörsmål. Låt oss i korthet peka på fvra orsaker till den i flera
hänseenden tragiska utvecklingen.

1. Den första och viktigaste orsaken är att finna i
väckelsefrom-hetens egen karaktär. Dess huvudåder utgjordes av inhemsk, luthersk
folkfromhet med ett inslag av pietism och herrnhutism: Rosenius,
samband med det norrländska nyläseriet är ställt utom allt tvivel.
Redan detta förklarar åtskilligt i utvecklingen. År 1808 framhöll
den bekante kyrkoherden i Tuna i Medelpad Johan Åström vid ett
besök av de båda skotska missionärerna Paterson och Henderson
som en egendomlighet för Sverige, att de väckta alltid visat
tendenser att övergiva kyrkan och hålla egna sammankomster till
gemensam uppbyggelse.52 Men säkerligen skulle icke separationen under
1800-talet ha blivit så djupgående och omfattande, om icke väckelsen
fått mottaga ett starkt tillflöde av anglosaxisk frikyrkoreligiositet.
Här är icke nödvändigt att ingå på den omdebatterade frågan, hur
tidigt det sistnämnda inflytandet präglade utvecklingen. Det räcker
med att framhålla dess oerhörda betydelse för väckelsens
förhållande till kyrkan. Under flera årtionden gick en anglosaxisk flodvåg
över landet. Förbindelserna förmedlades delvis genom brev från och
besök av personer, som emigrerat till Amerika. Hade emigrationen
till någon del framkallats av de religiösa motsättningarna, så fick
den även högst påtagliga kyrkliga verkningar.

Frikyrkorna i Amerika blevo föredömen, som det gällde att
efterlikna. Från det stora landet i väster hämtade man icke bara "sånger
och traktater utan även samfundsideal och beteendemöster". Det
ligger en påtaglig sanning i Thörnbergs ord: "Ida emigrerade och
idéer immigrerade." Många av väckelsens ledare företogo även
studieresor till den stora amerikanska republiken, och i stort sett inne-

10

177

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 00:23:59 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/kyrksed/0183.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free