Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Krisen - I. Krisens orsaker - 3. Förändringar i det andliga klimatet - 3) Folkrörelserna - a) Folkväckelsen (Det religiösa elementet)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
bar kontakten med Amerika en ökad aggressivitet mot den kyrkliga
samfundsordningen. Särskilt torde den kyrkopolitiska separatismens
princip, som A. Klefbeck framhållit, få betraktas som en till Sverige
importerad grundsats. Att en väckelsebetonad fromhet i och för sig
icke behöver leda till separation, visar utvecklingen i de nordiska
grannländerna, där väckelsen i stort sett har stannat inom kyrkan.
Den radikalare utvecklingen i vårt land sammanhänger till en del
med injektionen västerifrån. Denna medförde, att lutherdomen allt
mera avgjort tolkades i individualistisk riktning. Väckelsens
religiösa typ blev den kristna individualismen. Kristendomen blev i ordets
djupaste mening en den enskildes sak. Till den enskilde riktas
avgö-relsekravet och nådeförkunnelsen. Den enskilde ställes på egna
fötter inför Gud. Begreppet "den troende" säger, att det här är fråga om
en individ, som tagits ut ur den stora massan av vanekristna och
blivit kristen i en djupare mening än andra.
Icke heller den kristna individualismen kan undvara samfundet.
Men dess samfundsform tenderar att bli den fria sammanslutningen
av de troende. Församlingen konstrueras icke som i folkkyrkan
uppifrån utan nedifrån. Tron blir den kyrkogrundande principen. De
väckta voro, säges det något maliciöst från Berg 1871 "andliga
clair-voyanter, som med säkerhet kunna skilja de trogna, vilka endast
finnas i deras led". För medlemskap i församlingen fordras personlig
tro. Genom kyrkotukt söker man hålla församlingen i möjligaste mån
ren och helig. "Ordet friförsamling fanns ej på den tiden, men själva
saken hade sympatier hos några av väckelsetidens män", skriver E.
Låftman om början av 1870-talet.53 Man forskade i bibeln och
menade sig överallt finna stöd för den nya synen på församlingen. Den
framstod som "den nytestamentliga församlingsprincipen". En
fullkomligt ren församling gjorde man i allmänhet icke anspråk på att
vara. Men Waldenström brukade framhålla, att omöjligheten att i
denna tidsålder framställa en alldeles ren församling icke upphäver
skyldigheten att hålla sig så ren som möjligt. Denna nya syn på
församlingen var det som innerst vållade separation. Den
Waldenströmska försoningsläran var endast en faktor i andra hand.
I riktning mot ett nytt samfundsideal verkade även ett annat drag
hos väckelsen, dess negativa hållning till världen. Världen var för
väckelsens folk icke bara de oomvända människorna och deras
förargliga leverne utan även i stor utsträckning kultur, konst och
samhällsliv. Huru onyanserat mörk uppfattningen var, visa icke minst
’178
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
