- Project Runeberg -  Den kyrkliga seden, med särskild hänsyn till Västerås stift /
180

(1949) [MARC] Author: Ernst Enochsson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Krisen - I. Krisens orsaker - 3. Förändringar i det andliga klimatet - 3) Folkrörelserna - a) Folkväckelsen (Det religiösa elementet)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ett förvärldsligat liv. Väckelsen ville sanning i de religiösa uttrycken.
Det är betecknande, att Fjellstedts Johannes under de religiösa
striderna i Grangärde åberopade sig på Tertulliani ord: Jesus sade icke:
"Jag är sedvänjan" utan "Jag är sanningen", och han fortsatte:
"Emedan vi allenast skola höra Kristus, så skola vi ej akta uppå, vad
en annan tillförene har rätt att göra, utan vad han har gjort, som är
över alla, nämligen Kristus; ty man måste icke följa människors
sedvänja utan Guds sanning."57 Han erinrade även om Luthers ord:
"Skall Gud giva rum för sedvänjan, eller skall sedvänjan giva rum
för Gud?" Särskilt tog man anstöt av kyrkans nattvardspraxis.
Nattvarden var ju avsedd för Jesu verkliga vänner. Hur kunde man då
tillåta uppenbart ogudaktiga personer att gå till Herrens bord?

Detta betyder icke, att det med inre nödvändighet ovillkorligen
måste bliva separation. En individualistisk kristendomssyn har ofta
kunnat förenas med lojalitet mot kyrkan. George Scott, den
viktigaste föreningslänken i ett tidigare skede mellan de inhemska religiösa
rörelserna och den anglosaxiska metodismen, blev aldrig någon
kyr-kostormare. "Jag är ej en ibland dem", skrev han en gång, "som
i fråga om svenska kyrkan skulle vilja ropa: ’nedriv den, nedriv den’,
hellre ville jag säga: ’uppliva den, uppliva den’, ty såsom en kyrklig
organisation står den framom många andra och i fromma och
gud-fruktiga prästers händer bilda den svenska kyrkans inrättningar ett
fridsamt maskineri, vilket kan tjäna som ett medel till en betydlig
andlig förkovran, under det att ingen inom Sverige införd sekt förer
med sig den hävdvunna aktning, som denna kyrka äger."58 Också
C. O. Rosenius och de honom närstående kretsarna blevo kyrkan
trogna. Han nöjde sig med konventikelfrihet och lekmännens rätt
att deltaga i det kristna arbetet. Även om hans hjärta tillhörde den
lilla kretsen, hade han en hög uppskattning av kyrkans betydelse
för kristendomens sak i vårt land. Man torde därför icke utan vidare
kunna uppfatta frikyrkligheten som den konsekventa utvecklingen
av väckelsens intentioner. Även andra faktorer ha medverkat.

2. En sådan faktor var det sociala elementet i väckelsen. Det är
ingen tillfällighet, att väckelsens folk med förkärlek räknat sig till
folkrörelserna. Redan vid prästmötet i Västerås 1886 framhöll
biskop Gottfrid Billing, att separatismen endast vore "en särskild
yttring av en allmännare rörelse inom folklivet". "Våra dagars
separa-tism är radikalism i religiös dräkt."59 Väckelsen kan även sättas in
i ett sociologiskt sammanhang. Man kan säga, att den demokratise-

’180

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 00:23:59 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/kyrksed/0186.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free