- Project Runeberg -  Den kyrkliga seden, med särskild hänsyn till Västerås stift /
188

(1949) [MARC] Author: Ernst Enochsson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Krisen - I. Krisens orsaker - 3. Förändringar i det andliga klimatet - 3) Folkrörelserna - a) Folkväckelsen (Det religiösa elementet) - b) Arbetarrörelsen och andra profana folkrörelser (Det sociala elementet) - Arbetarrörelsen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

och de frikyrkliga varna för stelnandet i de yttre formerna i fråga
om gudstjänsten och enkannerligen nattvarden."75

Lika uppenbart är, att de frikyrkliga lärt av kyrkan. Man kan tala
om ett förkyrkligande av frikyrkorörelsen. Missionshuset har blivit
missionskyrka, altaret har börjat återfå sin plats i
gudstjänstrummet, en fast gudstjänstordning har mångenstädes införts.
Benämningarna kolportör, predikant, pastor teckna samma
utvecklingsgång. Även ting som vana och sed ha blivit föremål för en högre
värdering. "Väckelsen och dess arvtagare", skriver Erik Hj. Linder,
"kan en dag komma att uppleva, att den egna ursprungliga
motviljan mot fasta former och dess lidelsefulla förkärlek för predikan blir
ett hinder på vägen till hela folket."76 Vad denna utveckling kan
innebära för den kyrkliga seden är omöjligt att förutsäga. Men
säkerligen kommer frikyrkorörelsen att även för framtiden bli en
faktor i den kyrkliga krisen.

Arbetarrörelsen och andra profana folkrörelser
(Det sociala elementet)

Den gamla kristna kollektivismen har genombrutits icke endast
genom individualistiska och religiösa strömningar utan även genom
sociala rörelser. Som vi sett, var det ett socialt element, som
astad-kom de första rubbningarna i den kyrkliga seden. De högre
samhällsskiktens emancipation från kyrkolivet omkring sekelskiftet
1800 hade övervägande sociala orsaker. Även väckelsen hade en
social sida. Men framför allt gjorde sig denna faktor i förening med
ett mer eller mindre starkt kulturellt inslag gällande i de märkliga
sociala folkrörelserna vid 1800-talets slut. Att i detta sammanhang
till behandling upptaga alla de profana folkrörelserna är både
ogörligt och onödigt. Det torde räcka med att i korthet beröra
arbetarrörelsen, nykterhetsrörelsen och folkbildningsrörelsen.

Arbetarrörelsen

Den mest ingripande och betydelsefulla av dessa folkrörelser är
arbetarrörelsen. Det faller utanför ramen för vår uppgift att giva
en mera ingående framställning av kyrkans och arbetarrörelsens

’188

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 00:23:59 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/kyrksed/0194.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free