- Project Runeberg -  Den kyrkliga seden, med särskild hänsyn till Västerås stift /
192

(1949) [MARC] Author: Ernst Enochsson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Krisen - I. Krisens orsaker - 3. Förändringar i det andliga klimatet - 3) Folkrörelserna - b) Arbetarrörelsen och andra profana folkrörelser (Det sociala elementet) - Arbetarrörelsen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

terna skulle bliva "hantlangare i kärlekens gärning" och särskilt
åtaga sig "de ringes, de betrycktas sak".82 I och för sig äro dessa
ord både djupa och sanna och äga sin giltighet än i dag. Vad
efter-klokheten saknar icke blott i detta utan i så gott sora samtliga
uttalanden från kyrkligt håll i arbetarrörelsens början, är en erinran om
samhällsformernas och samfundsordningarnas betydelse för den
mänskliga sammanlevnaden. Först så småningom gick det upp för
kyrkans män, att evangeliet hade ett ärende även till staten och
samhället. Historiens villkor äro hårda. Kärleken behöver stödet av
en samhällsordning, som i största möjliga utsträckning präglas av
rätt och rättfärdighet. Det har legat något berättigat i det ofta
framförda kravet från arbetarehåll: Vi begära icke barmhärtighet utan
rättfärdighet. Nu efteråt kan man fråga sig, huru det skulle ha sett
ut i våra samhällen i dag, om man endast hade gått den enskilda
och föreningsmässiga hjälpverksamhetens väg.

Denna negativa eller passiva inställning från kyrkans sida, som
mera berodde på tidsförhållandena än på ond vilja, kom att bli av
ödesdiger betydelse för kyrkans ställning i arbetarvärlden. Den har
haft efterverkningar ända till denna dag. Kritiken av arbetarrörelsen,
vilken innerst gällde kristendomsfientligheten, stärkte arbetarna i
deras uppfattning, att kyrkan var en klassinstitution, som ville slå vakt
om de besittande klassernas intressen. Även inom arbetarrörelsen
röjde man samma oförmåga att göra distinktioner som inom kyrkan.
Man skilde icke på kyrkans av tidsomständigheterna betingade
hållning i en viss angelägenhet och evangeliets verkliga intentioner
i den sociala frågan. Kyrkan betraktades så gott som uteslutande
som en konservatismens högborg, ett stycke av den samhällsordning,
som var dömd att försvinna. I prästen såg man en representant för
borgarklassen, som på de för bättre utkomst kämpande arbetarna
ville lägga oket med påskriften: "Bed och försaka". Denna känsla,
att kyrkan stod på de maktägandes sida, har säkerligen betytt mera
för arbetarklassens fjärmande från kyrkan än den materialistiska
historieuppfattningen, som gemene man föga brydde sin hjärna med.
Man hade icke blick för sambandet mellan det egna
rättfärdighets-kravet och evangeliet. Man såg icke det betydelsefulla sociala
arbete, som kyrkan tiderna igenom utfört. Man såg icke, att både
demokrati och frihet innerst stodo och föllo med kristendomen. Man såg
bara, att kyrkan svek en rättfärdig sak i en avgörande stund. Och
detta har ännu icke alltid kunnat glömmas.

’192

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 00:23:59 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/kyrksed/0198.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free