Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Krisen - I. Krisens orsaker - 3. Förändringar i det andliga klimatet - 3) Folkrörelserna - b) Arbetarrörelsen och andra profana folkrörelser (Det sociala elementet) - Arbetarrörelsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Det är lätt att vara efterklok. Vi som nu leva ha icke rätt att
uppträda som domare över våra fäder. Deras ställningstagande var icke
lätt. Men vi kunna konstatera de ödesdigra följderna av den
hållning-, som kyrkan intog. Genom väckelsen förlorade kyrkan en stor
del av medelklassen. Nu skedde något av detsamma med
arbetarklassen.
På grund av här antydda förhållanden var arbetarrörelsens
inställning till kyrkan vid slutet av 1800-talet och början av 1900-talet
synnerligen aggressiv. Att gå i kyrkan betraktades på många håll hart
när som klassförräderi. "Töm kyrkan!" ljöd fältropet år 1908. Vid
flera partikongresser motionerades om åtgärder för bekämpande av
religiösa yttringar. Präster och kyrka borde anlitas så litet som
möjligt. Hjalmar Branting, vilken personligen, som han en gång
förklarade, hade dragit de praktiska konsekvenserna av sin ateistiska
ståndpunkt, hävdade den religiösa neutralitetens linje. Och man följde
honom. År 1908 avslogos motioner om religionsfientlig propaganda.
Fredrik Ström manade 1904 till strid mot konfirmationen. "Det bör
vara ungdomen, som går till kamp mot denna förlegade gamla
prästinstitution, som förgiftar barnasjälarna och gör den unga människan
till menedare för livet."83 Det socialdemokratiska ungdomsförbundet
beslöt 1909 uppmana arbetarna att ej låta döpa eller konfirmera sina
barn, att hålla dem ifrån undervisning i kristendomen och att ej
anlita prästhjälp vid ingående av äktenskap, "därest de icke av religiös
övertygelse anse sig böra deltaga i dylika ceremonier".84 Det
socialistiska ungdomförbundet var ännu radikalare. Det uppfordrade 1905
till kamp mot "den religiösa vidskepelsen i alla dess former". Alla
som insett, att den religiösa humbugen är en fara, borde
undandraga sig allt prästerligt inflytande och välde. I tidningar och
småskrifter bedrevs ofta en ganska oholjd antireligiös propaganda. Att
det sociala missnöjet var den drivande kraften i allt detta, är fullt
uppenbart.
Det ligger i sakens natur, att Västerås stift skulle få känning
av denna våldsamma brytning. I detta industristift med dess
särskilt i Dalarna gamla motsättning mellan herrar och bönder
borde arbetarrörelsen kunna räkna med en tacksam jordmån. Så blev
även fallet.
Redan tidigt på 1880-talet nådde rörelsen dessa trakter. År 1883
talade August Palm för första gången i Västerås. Föredraget hölls
på Djäkneberget. År 1887 anordnades tvenne möten i Korsnäs, som
10
193
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
