Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Krisen - I. Krisens orsaker - 3. Förändringar i det andliga klimatet - 3) Folkrörelserna - b) Arbetarrörelsen och andra profana folkrörelser (Det sociala elementet) - Arbetarrörelsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
då var en betydande industriort, med Palm som föredragshållare.
Mötena besöktes av mer än 1500 personer. "En tusenhövdad skara
följde honom (Palm) efter andra mötet genom samhället."85 I
början blev dock i stort sett uppslutningen kring den nya rörelsen
ganska ringa. En begynnande fackföreningsbildning skedde visserligen
tämligen tidigt, men denna hade en liberal karaktär och tog särskilt
sikte på hantverkets förhållanden. Först på 1890-talet fingo de
socialdemokratiska fackföreningarna större utbredning. År 1895
bildades ett stort antal fackföreningar i Västerås. I hela riket räknade
fackföreningsrörelsen vid sekelskiftet 70.000 medlemmar och det
socialdemokratiska partiet 45.000. Av ett visst intresse är att se, att
fackföreningarna till en början, åtminstone i Västerås, framför allt
rekryterades av hantverkaregesäller. Först i början av 1900-talet
kom i dessa trakter det stora genombrottet med något av vårflodens
kraft.
Arbetarrörelsens framträdande inom stiftet skärpte den redan
pågående kyrkliga krisen. Norbergsstrejken i början av 1890-talet
ökade motsättningarna inom samhället. Belysande för stämningen är
en liten episod, som inträffade i Grängesberg 1892. Johan Vilhelm
Ahlgren tillträdde detta år tjänsten som kapellpredikant i det
växande gruvsamhället. Första dagen tillfrågades han av en arbetare,
om han var den nye prästen. "Då detta bejakades, spottade han emot
Ahlgren och bad honom draga så långt vägen räckte, — naturligtvis
i icke fullt så städade ord som de här valda."86
I ämbetsberättelserna från tiden före och efter sekelskiftet talas
ofta om gudsförnekelse och materialism i arbetarvärlden. Särskilt
framhålles den antireligiösa agitationen i den socialistiska
tidningspressen. Sålunda rapporteras från Nora kontrakt 1906:
"Gudsförnekelse ej öppet framträdande, utom där socialister och unghinkar
finnas i Nora, Ljusnarsberg och i Hjulsjö, där järnvägsarbetarna äro
sådana." I Grängesberg förekom 1900 förnekelse av kristen tro, "dels
hos några som mena sig vara så upplysta, att det enkla evangelium
ej skulle passa dem, dels hos några socialister, som förmena, att
kristendomen ei skulle kunna längre vara till någon välsignelse, enär
hon enligt deras mening strider mot deras politiska ideal.
Förnekel-sen är dock svag och vacklande." I ämbetsberättelsen från Stora
Tuna 1910 säges, att "materialismen är mycket utbredd bland
bruksbefolkningen. Där är ock mycken gudsförnekelse, särskilt hos de
s. k. ungsocialisterna."
’194
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
