- Project Runeberg -  Den kyrkliga seden, med särskild hänsyn till Västerås stift /
195

(1949) [MARC] Author: Ernst Enochsson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Krisen - I. Krisens orsaker - 3. Förändringar i det andliga klimatet - 3) Folkrörelserna - b) Arbetarrörelsen och andra profana folkrörelser (Det sociala elementet) - Arbetarrörelsen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Det nu sagda gäller förhållandena före och efter sekelskiftet.
Sedan dess har ett närmande i många avseenden ägt rum mellan
kyrkan och arbetarrörelsen. Man kan i viss mån tala om en omprövning
i båda lägren.

Tidigast fann sig kyrkan manad att på nytt genomtänka sin
inställning till de sociala frågorna. Nathan Söderbloms stort upplagda
föredrag vid den internationella religionsvetenskapliga kongressen i
Stockholm 1897 om "Religionen och den sociala utvecklingen" gav
i många hänseenden nya signaler. Vid sidan av sin allmänna sociala
mission hade kyrkan också en mer speciell, framhöll Söderblom, "dels
som en kärleksfull sjukvårdare, redo att skänka balsam åt de sårade
i klasskampen, dels även såsom en vaksam väktare över samhällets
ekonomiskt-sociala hygien".87 Även Söderbloms anförande vid
Skokloster till det svenska studentmötet samma år om kroppsarbetaren:
"Sågen I honom?" verkade tändande på många sinnen. Vid
sekelskiftet började de sociala frågorna studeras med ny iver både i Uppsala
och Lund under ledning av E. Billing och M. Pfannenstill. Ett
djupare inträngande i evangeliet öppnade blicken för det kristna
budskapets sociala konsekvenser. Det gick något av en social väckelse
genom den kristna studentvärlden. Härtill hade även bidragit
Natanael Beskows föredrag vid nordiska studentmötet i Leckö 1901 om
"Den kristne studenten och den sociala frågan". Den nära kontakt
med de sociala förhållandena, som praktiskt arbetande präster å
industriorter fingo, spred nytt ljus över arbetarefrågan. Man började
inse de sociala förhållandenas oerhörda betydelse även för det
andliga livet. Det var icke nog, att enskilda människor vunnos för
kristendomen. Även samhällslivet måste kristnas och sociala orättvisor
avlägsnas. Industriprästernas skildringar visade även, att icke alla
arbetare voro ateister. Under den ibland bittra ytan dolde sig ofta en
religiös längtan. Det fanns anknytningar för kristendomen även i
arbetarvärlden. Man hade icke rätt att förtvivla om vår största
folkklass. Så småningom efterträddes den förutvarande negativa
inställningen av en mera positiv. Av stor betydelse för en närmare
kontakt med arbetarrörelsen blevo Folkets-Hus-diskussionerna å
vissa orter i Västerås stift under det ungkyrkliga korståget 1909.
Maj Hirdman har i "Anna Holberg" givit en intressant och
respektfull skildring av en sådan diskussion.

Att något inträffat inom kyrkan därom vittnar den resolution,
som antogs vid 11 :te allmänna prästkonferensen i Stockholm 1912:

195

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 00:23:59 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/kyrksed/0201.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free