- Project Runeberg -  Den kyrkliga seden, med särskild hänsyn till Västerås stift /
198

(1949) [MARC] Author: Ernst Enochsson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Krisen - I. Krisens orsaker - 3. Förändringar i det andliga klimatet - 3) Folkrörelserna - b) Arbetarrörelsen och andra profana folkrörelser (Det sociala elementet) - Arbetarrörelsen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

detta förhållande. Men säkerligen har Otto Bollings auktoritativa
personlighet och klara och manliga förkunnelse betytt mycket. Hans
långa verksamhet i Stora Tuna är ett viktigt bidrag till frågan om
kyrkan och arbetarrörelsen.

Den kontakt, som genom dessa mäns och många andras arbete
skapats, manifesterades även i det yttre genom den diskussion om
"Kyrkan och klasskampen", som förekom vid allmänna kyrkliga
mötet i Västerås 1911. Diskussionsinledare voro en liberal
skriftställare, Emil Svensén, en präst, kyrkoherde J. Melander, och en
socialdemokratisk riksdagsman, Bernhard Eriksson. I det hela var
diskussionen ägnad att rensa luften och skapa klarare linjer. Och
det är signifikativt, att detta samtal hölls just i Västerås stift.

Jämsides med och delvis under inverkan av utvecklingen inom
kyrkan har även en motsvarande förändring ägt rum inom
arbetarrörelsen.

I sitt arbete "Den svenska socialdemokratiens idéutveckling" hat
H. Tingsten gjort gällande, att man i stort sett kan tala om tre
skeden i socialdemokratiens förhållande till kyrka och kristendom.
Under det första skedet, som räckte till omkring sekelskiftet, var den
antireligiösa och marxistiska tendensen förhärskande. "För
socialdemokratien var kravet på statskyrkans avskaffande som ett krav
på kort sikt självklart, och även religionen var för de marxistiskt
skolade ledarna definitionsmässigt en fiende, ett ideologiskt stöd för
den härskande klassen."

Det andra skedet, som omfattade de två första årtiondena av
1900-talet, kännetecknades av en modifiering av arbetarrörelsens
förhållande till de religiösa frågorna. Den programmatiska fordran
på statskyrkans avskaffande upprätthölls utan opposition. Gent emot
religionen som sådan visades större respekt än förut.

Det tredje stadiet från omkring 1920 karakteriseras av den
bestående ordningens godtagande. Programpunkten om statskyrkans
avskaffande står kvar men aktualiseras icke. "I stället för att
undvika kyrkliga ceremonier och kräva fritt utträde ur kyrkan iia
socialdemokraterna sökt vinna inflytande i denna kyrka."91

Säkerligen har icke utvecklingen varit så entydig, som detta
schema synes utvisa. Alf Ahlberg har med rätta varnat för överdriven
kyrklig optimism. Tecken stå mot tecken. Kommunismen har
bevarat den fräna inställningen från arbetarrörelsens genombrottsår.
Och även på andra håll kan en skärpning i hållningen till kyrkan

198

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 00:23:59 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/kyrksed/0204.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free