Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Krisen - I. Krisens orsaker - 3. Förändringar i det andliga klimatet - 3) Folkrörelserna - b) Arbetarrörelsen och andra profana folkrörelser (Det sociala elementet) - Nykterhetsrörelsen och bildningsrörelsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fallet. De prästerliga uttalandena i ämnet efter 1880 erkänna även i
allmänhet det förbättrade nykerhetstillståndet. "Så gott som alla
stiftets pastorer", heter de i ämbetsberättelsen till prästmötet i
Västerås 1892, "uttala sin glädje däröver, att i avseende på nykterhet ett
framåtskridande förspörjes."94 Nykterhetsrörelsen har även varit
betydelsefull i det avseendet, att den varit ett förenande band mellan
väckelsen och arbetarrörelsen.
Men här gäller frågan nykterhetsrörelsens inverkan på den
kyrkliga seden. Vad är att säga härom? Att den äldre nykterhetsrörelsen
icke haft någon avsikt att locka människor ifrån kyrkan, ligger i
öppen dag. Nykterhetstalarna voro vid denna tid så gott som
uteslutande präster.95 Det enda samband, som kan skönjas mellan denna
rörelse och den kyrkliga krisen, torde vara, att själva
föreningsbildningen kunde bli ett instrument för en utveckling i
sekulariserande riktning.
Icke heller den senare nykterhetsrörelsen hade någon spets mot
kyrkan. Grundstämningen var under den första tiden religiös.
Ritua-let vid inträde i godtemplarorden inneslöt ännu ett stycke in på
1900-talet en försäkran, att vederbörande trodde på en allsmäktig
Gud, "som styr och regerar allt". Många präster deltogo även i
nykterhetsarbetet. Nykterhetsgudstjänster förekommo ofta.
En blick på förhållandena i Västerås stift är ägnad att ge en mera
nyanserad bild av läget. Till detta stift kom nykterhetsrörelsen
tidigt. Man har kallat Västmanland "godtemplarordens vagga".
Logen Filadelfia i Arboga, som bildades 1879, var den andra i ordningen
i Sverige. Det första ordenshuset i landet byggdes även i Arboga
1881. Dalarna fick sin första godtemplarloge i Hedemora 1882.
Redan 1883 funnos i Dalarna ett trettiotal loger. Blåbandsrörelsen kom
till Sverige 1886 och till stiftet något senare.
I ämbetsberättelserna till prästmötena förekomma flera
erkänn-samma uttalanden om den nya rörelsens allmänna verkningar.
Sålunda säges från Gustafs 1906, att nykterhetsrörelsen uträttat
mycket gott till höjande av församlingens sedlighetsnivå. Från något
håll vitsordas även, att en nybildad nykterhetsförening verkat
stegrande på det kyrkliga livet. Men i stort sett överväga de kritiska
omdömena. "En pastor säger", heter det i biskopens
ämbetsberät-telse till 1892 års prästmöte, "att de, som förut varit ordentliga
kyrkogångare, upphört att detta vara, sedan de blivit t. ex. blåban-
201
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
