- Project Runeberg -  Den kyrkliga seden, med särskild hänsyn till Västerås stift /
202

(1949) [MARC] Author: Ernst Enochsson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Krisen - I. Krisens orsaker - 3. Förändringar i det andliga klimatet - 3) Folkrörelserna - b) Arbetarrörelsen och andra profana folkrörelser (Det sociala elementet) - Nykterhetsrörelsen och bildningsrörelsen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

dister."96 Från Västervåla säges ar 1906: "Mot godtemplarna kan
anmärkas, att de ringakta kyrkans nådemedel; med få undantag gå
de varken till kyrkan eller nattvarden, under det de likväl låta döpa
och konfirmera sina barn." "Det måste beklagas", ljuder det från
Nora 1910, "att godtemplarna undantagslöst dragas från kyrkan och
dess gemenskap." "En fara är", påpekas i ämbetsberättelsen från
Norberg, samma år, "att de (nykterhetsordnarna) ofta förbise och
skjuta åt sidan religionen och dess inflytelser, menande, att denna
numera icke behöves, sedan de rent humana uppfostringsmedlen
begynt göra sig gällande." De hastigt framväxande
nykterhetslokalerna blevo ibland konkurrenter till kyrkan. I äldre tider voro så
gott som alla sammankomster av religiös karaktär. Nu samlades
man allt oftare kring profana ämnen. "Nykterhet och kultur är
tidens lösen här som annorstädes", säges det från Norberg 1906.

På kyrkligt håll menade man sig även kunna förklara orsakerna
till nykterhetsfolkets mindre ivriga deltagande i det kyrkliga livet.
Icke sällan pekade man på det nära samband som, särskilt i
nykterhetsrörelsens begynnelse, rådde mellan frikyrklighet och
nykterhetsrörelse. Nykterhetsmöte och väckelsemöte kunde sammanfalla.
Blåbandsrörelsen uppstod närmast för att vinna väckelsens folk för
nykterhetsarbetet. Och även i de övriga nykterhetsorganisationerna
verkade många frikyrkomän. Detta innebar, att de religiöst
intresserade nykterhetsvännerna kände sig mera dragna till
missionshuset än till kyrkan. Men framför allt pekade man på tre andra ting.

Man hävdade först och främst, att det gått religion i
nykterhetsarbetet. "Det kan icke nekas", säges det i en framställning av det
kyrkliga läget, "att det gives stora klasser av nykterhetsfolket, för
vilka nykterheten är deras religion, nykterhetstalarna deras
prästerskap, godtemplarsalarna deras tempel, nykterhetsmötena deras
gudstjänst och nykterhetsfesterna deras högmässa, dansen deras
högtidsglädje."97 Nykterhetsrörelsen blev för d«nna uppfattning
något av en sekulariserad väckelse.

Vidare framhölls, att där nykterheten ej blev religion, kunde den
bli en ersättning för religion. Många förmådde ej undgå faran "att
anse och handla, såsom vore snart sagt allt väl beställt, blott man
iakttoge det självvalda budet om total avhållsamhet", framhöll
biskop Gottfrid Billing i sin starkt kritiska framställning av
nykterhetsrörelsen vid prästmötet 1892.98 "För många synes nykterheten
bliva ett slags surrogat för religion", skriver pastor i Norrbärké

202

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 00:23:59 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/kyrksed/0208.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free