- Project Runeberg -  Den kyrkliga seden, med särskild hänsyn till Västerås stift /
203

(1949) [MARC] Author: Ernst Enochsson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Krisen - I. Krisens orsaker - 3. Förändringar i det andliga klimatet - 3) Folkrörelserna - b) Arbetarrörelsen och andra profana folkrörelser (Det sociala elementet) - Nykterhetsrörelsen och bildningsrörelsen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

år 1900. "Man har för idel sådan verksamhets skull varken tid eller
lust för församlingsgudstjänsten." Många menade även, att något
frälsningsbehov icke gjorde sig gällande hos absolutisterna. De
nöjde sig med sin egen rättfärdighet. På detta sätt kunde det goda
bli en fiende till det bästa.

Som en ytterligare orsak till nykterhetsrörelsens negativa
verkningar på kyrkolivets område framhölls ofta nöjeslivet i logerna och
föreningarna. Pastor i Gustafs sade sig i sin ämbetsberättelse 1906
icke kunna instämma i klandret mot nykterhetsrörelsen för
nöjeslystnad. "Den som i ungdomens lek i och för sig icke ser något ont,
och den som därtill varit i tillfälle att på nära håll iakttaga, huru
städat och anständigt allt tillgår vid godtemplarnas lekstugor . . ,
han kan omöjligen deltaga i detta klander". Den motsatta
uppfattningen är dock förhärskande. Det stegrade nöjeslivet medförde icke
blott sedliga vådor, sade man, det gjorde även människor obekväma
för gudstjänsten. "Tiden och sättet för nykterhetsmötenas och
festernas hållande ha bidragit till att vänja sinnet från kyrklig ordning,
även om rörelsen icke medvetet varit besjälad av ett sådant syfte",
lyder ett uttalande från Ludvika 1900. Ordenshusen blevo även ofta
flitigt anlitade nöjeslokaler.

I den mån det ligger något berättigat i dessa erinringar — och
det gör det utan tvivel — hänger detta förhållande samman med
det religiösa och personliga elementets undanträngande i
nykterhetsarbetet. Detta element har ersatts av upplysningsverksamhet
och socialt reformarbete. Betecknande nog var det en framställning
från Sverige, som ledde till medgivande av i religiöst hänseende
fullt neutrala riter inom godtemplarorden. Orsaken till den religiösa
neutralitetens allt starkare hävdande är utan tvivel att söka i en
önskan att nå även de i religiöst avseende likgiltiga och indifferenta.
Nykterhetsarbetet har icke kunnat undgå att röna inflytande av den
sekulariserade miljön, och den har därigenom själv på vissa håll
blivit en faktor i sekulariseringen."

Härtill har bidragit en omständighet, som icke vidröres i de
kyrkliga ämbetsberättelserna, kyrkans många gånger oförstående
inställning till nykterhetsarbetet. Denna har icke varit ägnad att befrämja
det kyrkliga intresset bland nykterhetsvännerna. Slutligen bör
framhållas, att arbetet i nykterhetsföreningarna ofta krävt så mycken
tid att medlemmarna av detta skäl icke kunnat deltaga i annan
verksamhet.

203

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 00:23:59 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/kyrksed/0209.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free