- Project Runeberg -  Den kyrkliga seden, med särskild hänsyn till Västerås stift /
213

(1949) [MARC] Author: Ernst Enochsson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Krisen - II. Krisens förlopp - 1. Inverkan från folkrörelserna - 1) Folkväckelsen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

besök. Nu började i stället Skedviborna att gå till nattvarden i
grannförsamlingarna! Jfrån Arboga meddelas 1871, att några av
"vännerna" helst kommunicerade vid Riseberga i Närke eller i
Blasieholmskyrkan i Stockholm, två samlingspunkter för väckelsens folk.

3. Då det stötte på praktiska svårigheter att regelbundet
kommunicera i andra församlingar, började man begära separata
nattvardsgångar i den egna församlingen. Man stödde sig härvid på
förordningen av den 29 januari 1861, som stadgade, "att om i någon
församling vid vissa tillfällen och med avseende å särskilda
omständigheter det må anses nödvändigt, att nattvardsgång anställes å annan
tid än i sammanhang med den allmänna högmässogudstjänsten,
Pastor äger att med församlingsboerna därom överenskomma".
Denna möjlighet att fira nattvard utanför högmässan utnyttjades
av väckelsens folk i Västerås stift. Begäran om nattvard på särskild
tid framställdes från väckelsehåll bl. a. i Fellingsbro och Böda. I
båda fallen avslogs framställningen. Särskilda nattvardsgångar,
besökta huvudsakligen av troende, omtalas dock från Mora, Våmhus,
Ål och andra församlingar. Uppgiften, att en av de mera bemärkta
väckelseprästerna lyst på, offentligen lyst på, nattvardsgång för icke
troende på söndagsförmiddagen och för troende på
söndag-seftermid-dagen, torde dock få tagas med en viss reservation. Frågan, i vilken
utsträckning nattvardsgångar av mera enskild karaktär
anordnades i kyrkorna, torde ännu icke vara fullt klargjord.

4. Det fjärde stadiet kom, när nattvardsföreningar började
bildas. Åtgärden innebar, att de troende själva togo hand om
sakramentsförvaltningen. "Troende" präster tjänade vid dessa
nattvardsgångar. I Ljusnarsberg hölls den första enskilda nattvardsgången
1878. Samma år funnos i Västerås stift nattvardsföreningar i 23
församlingar, 1886 hade antalet stigit till 67.

5. Den sista etappen uppnåddes, när nattvard firades utan präst.
I biskopens ämbetsberättelse 1878 meddelas en från Odensvi hämtad
skildring av en frikyrklig nattvardsgång vid denna tid. "Sedan vin
och mjukt bröd blivit på ett bord framsatta, sätta medlemmarna sig
däromkring, och efter det vinet blivit fyllt i vanliga glas, och någon
av ’vännerna’ läst Guds ord och bedit, bryter var och en åt sig själv
av brödet och dricker vinet. Någon särskild utdelare behöves icke,
varpå ock lägges vikt, ty, säger man, utdelare kan och får endast
Herren Kristus själv vara, vilken ännu såsom fordom, fast nu osynligen
närvarande, tillsäger sina lärjungar: tagen och äten, tagen och dric-

213

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 00:23:59 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/kyrksed/0219.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free