- Project Runeberg -  Den kyrkliga seden, med särskild hänsyn till Västerås stift /
216

(1949) [MARC] Author: Ernst Enochsson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Krisen - II. Krisens förlopp - 1. Inverkan från folkrörelserna - 1) Folkväckelsen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

gå i kyrkan, fullföljde många tankegången så, att man även kunde
vara borta från missionshuset.

2. Då fromhetslivet framför allt blev en angelägenhet, som rörde
den lilla kretsen, kände sig de övriga lätt frikallade från allt
deltagande däri. Den lilla kretsen blev frommare, och de andra
världsligare.

3. Icke minst kom väckelsen att befordra sekulariseringen
därigenom, att den utlämnade konst och litteratur och andra områden
av kulturlivet åt "världen". Det kristna inflytandet begränsades
till det "rent religiösa". Livet uppspaltades mer än förut i världsligt
och andligt.

Framför allt ha dock de båda strömningarna samverkat vid den
kyrkliga sedens nedbrytande.

Efter genombrottsåren har frikyrkorörelsen i stort sett alltmera
fjärmat sig från kyrklig sed. En viss gradmätare på denna
rörelses allmänna inflytande är förekomsten av frikyrkliga
gudstjänstlokaler. Deras antal i stiftet var enligt biskopens ämbetsberättelse
1943 406, därav 233 i Dalarna och 173 i Västmanland. Av dessa hade
Missionsförbundet 213 lokaler, Baptistsamfundet 102, Pingströrelsen
75 och Metodistkyrkan 22. Anmärkningsvärt stort är antalet
missionshus i de båda västra kontrakten i Västmanland. För övrigt
framgår av ämbetsberättelsen, att Missionsförbundet var
representerat i 105 församlingar, baptisterna i 97, pingströrelsen i 82 och
metodisterna i 26 församlingar. Fördelningen mellan de båda
landskapen var, som biskop Cullberg påpekar, synnerligen jämn.
Evangeliska Fosterlandsstiftelsen hade omkring 900 medlemmar.
Frälsningsarmén hade kårer i 29 av Dalarnas församlingar och i 11
Väst-manlands-församlingar. Antalet frikyrkomedlemmar i stiftet
översteg sannolikt icke 25000.118

I fråga om den praktiska inställningen till den kyrkliga
nådemedelsförvaltningen kunna vissa olikheter mellan frikyrkosamfunden
iakttagas. På en punkt är den negativa inställningen allmän,
nämligen när det gäller det kyrkliga nattvardsfirandet. Hållningen från de
stora nattvardsstridernas dagar har fixerats. Väl förekommer ännu
alltjämt, att frikyrkligt orienterade människor besöka kyrkans
nattvardsbord, men detta hör till undantagen. Frälsningsarméns
medlemmar, som icke fira nattvard i det egna samfundet, gingo länge
till nattvarden i kyrkan, men denna sedvänja synes nu i det närmaste
hava upphört. Även inom Evangeliska Fosterlandsstiftelsen, som i

216

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 00:23:59 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/kyrksed/0222.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free