- Project Runeberg -  Den kyrkliga seden, med särskild hänsyn till Västerås stift /
220

(1949) [MARC] Author: Ernst Enochsson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Krisen - II. Krisens förlopp - 1. Inverkan från folkrörelserna - 2) Arbetarrörelsen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Stora Tuna var det 1910 ren otro, som avhöll en del arbetare, "som
hysa socialistiska åsikter", från att låta döpa sina barn.
Socialistiska söndagsskolor och sagostunder höllos flerstädes som ersättning
för de kristna söndagsskolorna. I Grängesberg och även på några
andra orter gjordes attacker mot konfirmationen. Vid sekelskiftet
gick man sällan till husförhör i stations- och brukssamhällen.
Husandakten låg alldeles nere.

I fråga om kyrko- och nattvardsgång fortsatte den redan förut
inträdda minskningen. "Märkas bör dock", heter det i
ämbetsbe-rättelsen från Västerås pastorat 1900, "att verkstadsarbetarne så
gott som aldrig besöka kyrkans gudstjänster." Pastor i Karbenning
hade gjort liknande erfarenheter. "Dock finnas", heter det, "många
hem, från vilka man sällan eller aldrig ser någon kyrkobesökare,
och gäller detta icke minst bruksarbetare och dagkarlar med deras
familjer." Från Stora Tuna meddelas 1907, att många personer, som
förut varit rätt flitiga gudstjänstbesökare, upphörde med detta, då
de kommo till Domnarvet. "Jag vet icke om det är sant", skriver
Otto Bolling, "men det har sagts mig, att människofruktan skulle
vara orsaken till detta omslag."122 Ännu mera katastrofal var
nedgången i nattvardsfrekvensen. Vid 1892 års prästmöte konstaterade
stiftschefen minskning i nattvardsbesöken bl. a. "dels i några
stadsförsamlingar och dels i sådana, där en stor del av befolkningen
utgöres av bruks- eller gruvarbetare".123 I Norberg kommo 1900
arbetarbefolkningens barn sällan till en andra nattvardsgång. I ett
industristift som Västerås’ måste helt naturligt de sociala rörelserna
bli en betydelsefull faktor i krisen.

Det anmärkningsvärda är, att brytningen icke blev ännu större.
På arbetarehåll förhöll man sig mera pietetsfullt gentemot den
kyrkliga seden, än det fanns anledning att befara. "Den kristliga seden
har så stor makt över sinnena", säges det från Säter 1906, "att man
icke kan förmå sig till att visa, att man icke behöver Gud." Det råder
en ganska stor olikhet mellan parollerna på agitationsmötena och
det praktiska förhållandet. Även de argaste motståndarna till kyrka
och kristendom fortforo i allmänhet med att låta döpa och
konfirmera sina barn. De allra flesta begärde kyrklig vigsel, och alla blevo
jordfästa av präst. Detta faktum vittnar icke endast om sedens makt
utan även om sanningen av Rickard Lindströms ord: "Inom det
enkla svenska folket finnes en outtömlig grund av varm religiositet."
Århundradens religiösa fostran kommer man icke så lätt ifrån. Att

220

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 00:23:59 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/kyrksed/0226.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free